Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - Industriafdelningen med tillhörande grupper - XXXIV. Husslöjden på utställningen, af J. Wallander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Under en lång följd af år har Vermlands län före ofvannämnda
anordning bekostat slöjdundervisning vid folkskolelärareseminarium i Karlstad,
huf-vudsakligen på initiativ af dåvarande rektorn, C. Kastman.
Sedan vi nu sökt klargöra, hvad staten och hushållningssällskapen gjort
och göra för slöjdkunnighetens och husslöjdens främjande — begreppet
husslöjd då innefattande dess båda afdelningar: hemslöjd och skolslöjd —, vilja
vi kasta en blick på, hvad enskilda för slöjden intresserade personer gjort för
densamma. På det att denna lilla historik ej må svälla ut allt för mycket,
nödgas vi inskränka oss till nämnandet endast af namnen på en del af de
personer, som mera intresserat sig för slöjdundervisningen. Vi hafva då att i
främsta rummet erinra om landshöfdingen i Elfsborgs län, grefve Erik Josias
Sparre (f 1886), hvilken både som enskild person och riksdagsman kraftigt
arbetade för densamma; vidare rektorn K. E. Palmgren i Stockholm,
telegrafkommissarien J. F. E. Svanlund i Karlskrona och sist men icke minst stiftaren
af Nääs’ slöjdlärareseminarium, Aug. Abrahamson, och dess mångårige
föreståndare, Otto Saloman. Då ingen privat anstalt i vårt land sä mycket
ingripit i vårt slöjdundervisningsväsende som denna, torde vi böra litet närmare
orda om densamma. Och vilja vi därvid begagna föreståndarens egna ord:
Detta seminarium — det enda i sitt slag i riket — liar till ändamål att
meddela undervisning åt samt utbilda ynglingar, lämpliga att utgå såsom lärare vid
med folkskola förenade eller ock sjelfständiga slöjdskolor. Kompetensvilkor för att
vinna inträde vid detsamma äro: att hafva uppnått en ålder af 18 år, förut under
någon tid sysselsatt sig med slöjd samt icke vara behäftad med något för den
blif-vande verksamheten menligt kroppslyte; hvarjemte den sökande bör vid folkskola
hafva inhemtat de för utträde därur nödiga kunskaper. Undervisningen omfattar
följande läro- och undervisningsämnen: Räknekonst och geometri, naturkunnighet,
pedagogik och metodik, svenska språket, ritning samt slöjd.»
Med förbigående af lärokursernas omfattning i de teoretiska ämnena
vilja vi anföra densamma i slöjd:
»Kunskap om och färdighet uti att handtera olika, snickeri, svarfning,
trä-snideri och smide tillhörande verktyg; öfning att reparera och förfärdiga enklare
hus-gerådssaker och redskap; möbelsnickeri för det tarfligare hemmets behof; förfärdigande
af hjul och underreden till arbetsvagnar och kärror samt färdighet i gröfre smide och
filning.» -
Lärokursen genomgås på ett år med 52 undervisningstimmar i veckan, hvaraf
i genomsnitt 34 falla på slöjden.» —
»Vid seminariet har äfven beredts tillfälle för folkskolelärare att genomgå
undervisningskurser dels i linearritning, dels ock i handaslöjd, för att dymedels
underlätta införandet af dessa öfningsämnen vid de fasta folkskolorna.
»Antalet elever är för närvarande 12.
Flertalet elever åtnjuta stipendier af respektiva hushållningssällskap.
Detta yttrades i skrift af seminariets föreståndare år 1878. Sex år
senare, eller år 1884, säger samme författare i en annan skrift:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
