- Project Runeberg -  Allmänna konst- och industriutställningen i Stockholm 1897. Officiel berättelse /
491

(1899-1900) [MARC] With: Ludvig Looström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - Industriafdelningen med tillhörande grupper - XXXV. Urtillverkningen, af John G. Linderoth

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

AF

JOHN G. LINDEROTH.

1. HISTORIK.

Det första mekaniska uret i Sverige lär ha funnits på 1300-talet i
Vadstena kloster. Med säkerhet vet man, att nämnda kloster hade aflönad
urmakare år 1406. Därefter kommer turen till Stockholm, som hade ur i
Storkyrkan år 1471, hvilket sannolikt förfärdigats utom riket, bekostadt af
riksföreståndaren Sten Sture d. ä. Ar 1525 omtalas stadens timklocka vid
Jern-torget, år 1540 förekommer i Stockholms stads räkenskaper lön åt »Nils
klockares hustru, som ställer klockan i Svartmunkakloster» och år 1567 får
Leonard klensmed betalning för reparation af ofvannämnda ur, »som han gjorde
färdigt». Under Gustaf Vasas tid börja uren blifva mera allmänna; så får
t. ex. en af hans döttrar i utstyrsel ett ur och för ett sådant betalas då
omkring 40 kronor. Vid kung Göstas sista sjukdom år 1560 omtalas liere gånger,
livad klockan vid vissa tillfällen varit.

Från år 1600 och under trettioåriga kriget inkom en mängd ur från
Tyskland, dels såsom krigsbyten, dels som presenter åt slägtingar och vänner.
I Nationalmuseum och hos många konstvänner kunna vi ännu skåda dessa
ur med rörliga figurer i ciselerade, graverade och brännförgylda fodral.

I Stockholm hade under nämnda århundrade tillverkats flere större ur;

Klara kyrka med ett tornur.

De förste urmakarne i Stockholm voro egentligen klensmeder; deras
urmakeri bestod mest i förfärdigande af grö fre väggur, tornur och andra
mekaniska arbeten. De första fickuren, som användes, kallades för byxsäeksur»,

63

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Sep 22 20:21:44 2018 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/akisoff/0503.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free