- Project Runeberg -  Allmänna konst- och industriutställningen i Stockholm 1897. Officiel berättelse /
615

(1899-1900) [MARC] With: Ludvig Looström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Industriafdelningen med tillhörande grupper - Andra delen - XXXVIII. Den svenska glasindustrien, af Josua H. Kjellgren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

den mägtiga republiken, nådde sin högsta blomstring på 1500- och 1600-talen.
Denna ö, som nu knapt räknar 5,000 invånare, bade under sin bästa tid

30,000, livilka voro organiserade till ett samhälle för sig och lefde af
glasindustrien i olika tillverkningsgrenar. Man räknade då på denna
jemförelse-vis lilla ö ett hällt hundradetal betydande glashyttor. Genom svåra hinder
för främlingar att därstädes få kännedom om sättet för glasfabrikationen samt
stränga straff, till och med dödsstraff, för dem, som till utomstående förrådde
konstens hemligheter, sökte man bevara dessa. Jemte muranesarne kunde
dock infödde venetianer upptagas såsom delegare i fabrikerna och till
medlemmar i samhället, om ett tillräckligt, förut bestämdt antal muranesare
därtill samtyckte. Samfundet egde egna, rika understödskassor samt skolor, som
underhöllos genom allmänna bidrag; och i sådant anseende stodo idkarne af
denna industri, hvilken under sin blomstringsperiod beredde republiken en årlig
inkomst af 8 millioner dukater, att Henrik III af Frankrike i sin beundran för
<le konstalster, han där såg, förlänade samtlige mästarne adlig värdighet. Den
konstnärliga höjd, som under dess blomstringsperiod intogs af den muranesiska
glasindustrien, och som sedermera i intet land kunnat öfverträffas eller ens
uppnås, sjönk emellertid i samma mån, som de europeiska kulturländerna
sjelfva började idka glasfabrikation och nedsätta prisen på glasvaror.

Inga försigtiglietsmått hade nämligen kunnat hindra konstens spridning
till andra länder.

Så anlades redan 1290 den ännu bestående fabriken i Quiquengrone
i Frankrike, i hvilket land glastillverkningen, särdeles spegelfabrikationen,
hastigt utvecklade sig, och äfven till Böhmen, hvars rika tillgång på det
ypperligaste råmaterial lockade till invandring af venetianska glasarbetare, synes
konsten att tillverka glasperlor hafva kommit ganska tidigt. I Tyskland
idkades glastillverkning redan före år 1556, hvilket framgår däraf, att till
England det året inkallade tyskar då i Stourbridge anlade den första hyttan för
tillverkning af fönsterglas.

I Sverige inrättades det första glasbruket å Kungsholmen i Stockholm
år 1641 af Melcher Jung, som då erhöll Kongl. privilegium därå för tio år.
Han reste (enligt »Kungsholms Minne» af O. J. Gjöding, Stockholm 1754) sjelf
till Italien och införde med sig »uti den konsten forfarne män, af hvilka det
ena partiet efter det andra bortrymde af den caprice, att de ej ville låta
konsten komma i svenska händer». Jung måste därför göra en ytterligare resa
för att skaffa sig nya mästare, hvilka omsider läto beveka sig att lära konsten
åt infödda svenskar, så att verket kunde drifvas med delvis svenskt folk. Till
belöning för sina förtjenster erhöll han förnyadt privilegium, utsträckt > in
perpetuum», d. v. s. för beständigt, för barn och arfvingar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Sep 22 20:21:44 2018 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/akisoff/0655.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free