- Project Runeberg -  Allmänna konst- och industriutställningen i Stockholm 1897. Officiel berättelse /
616

(1899-1900) [MARC] With: Ludvig Looström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Industriafdelningen med tillhörande grupper - Andra delen - XXXVIII. Den svenska glasindustrien, af Josua H. Kjellgren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Emellertid anlände år 1676 till Stockholm en italienare, som sedermera
visade sig vara en simpel tiggarmunk, men nu under det falska namnet
Gia-como Guagnini utgaf sig vara markis och i besittning af glasmakeriets allra
hemligaste konster. Historien om den mannen är lärorik därför, att den visar,
hurusom det då, liksom nu, gick för sig att med fagert tal locka penningar
ur lättroget folks fickor.

Genom lilliga förespeglingar af den lysande vinst, som skulle uppstå
genom tillverkning inom landet med svenska materialier af finare kristall-,
fönster- och spegelglas, samt genom proftillverkning af kristallmassa, den han
lyckades framställa med hjelp af två medföljande utländingar, förmådde han
för saken intressera ett antal af den tidens mest förmögna och inflytelserika
stormän. Så anlades i Stockholm ett andra glasbruk, dit man dels från Jung
lockade hans bästa arbetare och dels från England införskref några italienare,
hvilka där idkade konsten. Som emellertid markisen, när det blef fråga om
glasverkets drift, visade sig vara lika okunnig om konstens hemligheter som
intressenterna sjelfva, kom den hufvudsakliga tillverkningen alt inskränka sig
till enklare hushållsglas, hvaremot af det utlofvade fönster- och spegelglaset
ingenting blef synligt.

Slutligen, efter två års förlopp, då markisen gjort ända på de betydande
summor, som blifvit honom anförtrodda, rymde han från riket, lemnande
verket skuldsatt och i nära oanvändbart skick. Det utarrenderades då till ett
konsortium, i spetsen för hvilket stod direktören Baltzar Grill, som med
outtröttlig energi och dryga konstnader under den fyraåriga arrendetiden försatte
det i skick och bragte tillverkningen till en öfver förväntan hög ståndpunkt.
Efter arrendetidens slut återtogs bruksdriften af intressenterna, men leddes
fortfarande med lika framgång af Grill till dennes död, 1697.

Genom inrättningen af detta bruk, som först låg i närheten af Klara
kyrka, men sedan, såsom eldfarligt, flyttades till den aflägsnare Kungsholmen,
beröfvades det jungska bruket, hvars arbetare på ett skamligt sätt genom
fagra löften värfvades till det nya, möjligheten all existera i Stockholm, ett
sätt, som för öfrigt sorgligt nog älven i våra tider tillämpas af glasfabrikanter,
hvilka, sjelfva i saknad af fackkunskap och oförmögna att inöfva arbetare,
illojalt värfva sådana från andra bruk och sålunda på ett bekvämt sätt skörda
frukten af annans arbete. Bruket flyttades därför af anläggarens son Gustaf
Johan Jung till Nystad i Finland, där det, med »unga svenska och finska
pojkar», som Jung upplärt i yrket, hvilket han sjelf studerat i Italien och
Frankrike, drefs till år 1685, då det förstördes genom vådeld.

Del nya glasbruket i Stockholm fortlefde däremot på Kungsholmen ända
till är 1815, till en början under skydd af sina förnäma och mägtiga intres-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Sep 22 20:21:44 2018 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/akisoff/0656.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free