- Project Runeberg -  Allmänna konst- och industriutställningen i Stockholm 1897. Officiel berättelse /
629

(1899-1900) [MARC] With: Ludvig Looström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Industriafdelningen med tillhörande grupper - Andra delen - XXXIX. Kakelugns-, fajans- och porslinstillverkningen, af Robert Almström

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— Före glaseringen kan den dekoreras med s. k. underglasyrfärger, och, sedan
glasyren blifvit inbränd, med s. k. emaljfärger, förgyllning och lysterfärger.

Drifvas förändringarna i tillverkningen än vidare genom användning af
renare och eldfastare råmaterial, genom mera fullkomnade formningssätt, annan
sammansättning af glasyren och omsorgsfullare bränning vid högre
värmegrader, kommer man till den finare fajansen, det s. k. oäkta porslinet, och
slutligen till det äkta porslinet.

I)cn vanliga fajansen framställes, liksom de vanliga kaklen, i allmänhet
af kalkhaltiga leror, blandade med fin sand, och brännes vid en temperatur
af 8- å 900°, hvarefter den öfverdrages antingen med hlyhaltig glasyr, som låter
den färg, godset erhållit genom bränningen, genomlysa, eller med glasyr, som
försatts med metalloxider, vanligast koppar-, mangan-, jern- eller koboltoxid,
för att gifva godset grön, brunviolett, gulbrun eller blå färg. Glasyren inbrännes
vid något lägre temperatur än den, som användts vid första bränningen.

Fajansen kan ock glaseras med s. k. emaljglasyr, som jemte
beståndsdelarna i den genomskinliga, ofvan omnämnda glasyren innehåller tennoxid,
hvarigenom den blifver ogenomskinlig och döljer sjelfva godsets färg. De
gamla svenska fajanserna voro, och de vanliga kakelugnarna äro ännu
tillverkade på detta sätt. Den »italienska majolikan» med sina på glasyren anbragta
målningar var, sedan den genom Luea della Robhias arbeten nått sin högsta
tekniska utveckling, ett fabrikat af detta slag, hvaremot den vara, som numera
brukar benämnas »majolika», i regel dekoreras endast med genomskinliga,
färgade glasyrer utan någon målning ofvanpå dessa och snarare liknar den af
Bernard Palissy pä 1500-talet uppfunna, sedermera så eftersökta »Falence
émaillée».

Den finare fajansen, det s. k. oäkta porslinet, är sammansatt af plastisk
lera, kaolin, llinta och fältspat eller vittrad granit, stundom med tillsats af krita.
Glasyren utgöres af horsyra, kiselsyra jemte kaolin, fältspat, kalk och blyoxid.
Den för arbetarnes helsa skadliga blyoxiden börjar numera allt mer användas
i form af ett oskadligt, i syror olösligt eller nästan olösligt silikat. — Den fina
fajansen, af hvilken många olika slag tillverkas, såsom gräddfärgadt gods
(eream-coloured), Semiporcelaine, Perl, Ironstone, China, Opak, Granit,
elfenbensfär-gadt gods (Ivory), fordrar för sin framställning mera invecklade och dyrbara
inrättningar än den vanliga fajansen. 1 densamma ingående flinta och kvarts
måste först kalcineras och sedermera, liksom fältspaten och den vittrade
graniten, malas och slammas, lerorna likaledes slammas, och alla i massan ingående
ingredienser siktas genom fina siktar. Därefter måste massan genom pressning
i s. k. filtererpressar befrias från öfverllödigt vatten. — Bränningen, som sker i
ugnar af rätt stora dimensioner, den första hränningen vid en temperatur af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Sep 22 20:21:44 2018 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/akisoff/0669.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free