Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Industriafdelningen med tillhörande grupper - Andra delen - XXXIX. Kakelugns-, fajans- och porslinstillverkningen, af Robert Almström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på stenkol och gröfre leror af olika slag hade gifvit en naturlig anledning därtill.
Efter hand började man där äfven försöka tillverka finare varor. Tvenne, år
1688 inflyttade tyskar, bröderna Elers, synas hafva gifvit första impulsen därtill.
Till någon nämnvärd fulländning af varan kom man dock icke med de
mate-rialier, som funnos på platsen; först sedan man börjat att i massan till godset
använda flinta samt leror från Dorset- och Devonshire, äfvensom kaolin från
Cornwall, lyckades man i midten af 1700-talet att åstadkomma en vara, som
kunde upptaga täflan med den gamla fajansen. Bland de fabrikanter, som
utvecklade och grundläde den nya tillverkningen, kan i främsta rummet nämnas
Josiah Wedgwood, som förutom den nya varan, hvilken han benämnde
»Queen’s ware» och som han år 1762 började fabriksmessigt framställa, äfven
utfann konsten att tillverka andra nya lervaror, såsom »Jasperware» m. 11.
Det nya fajansfabrikatet var af svagt gulhvit färgton, kunde
åstadkommas i tunna former och med dekorationssätt, som icke lämpade sig för
den gamla fajansen. Det kunde därjemte tillverkas billigare än denna, en
omständighet, som naturligtvis i hög grad bidrog till dess afsättning,
synnerligen som den gamla fajansen, i huru stor skala den än tillverkats, dock icke
blifvit en vara för den stora allmänheten. Dess pris var för högt, dess former
för tunga och bräckligheten för stor. Den lämpade sig för de mera
välmående, men var allt för dyrbar för den stora publiken, som nöjde sig med
krukmakaregods eller träkärl. -— Den nya engelska fajansen tog mycket snart
starkt uppsving, ej blott, såsom redan nämnts, till följd af sjelfva godsets
prisbillighet, utseende, beskaffenhet och den mångfald af dekorationssätt, som
kunde användas på detsamma, utan antagligen äfven därför, att man, följande
smakrigtningen vid denna tid, på den nya varan öfvergick från de förut
för-herskande rokoko-, barock- och naturalistiska formerna till från antiken
hemtade förebilder. Inom ganska kort tid hade den nästan alldeles utträngt
den gamla fajansen, och en storartad tillverkning uppstått i Norra
Stafford-shire, där den redan i slutet af 1700-talet sysselsatte mer än 20,000 menniskor
och, såsom ofvan nämnts, än vidare utvecklats.
Hufvudsätet för tillverkningen af den gamla fajansen var Delfi i
Holland, där i slutet af 1600-talet 43 fajansfabriker funnos, men där redan 1764,
sedan den engelska varan kommit i marknaden, deras antal nedgått till 23,
år 1808 till 6 och 1849 till 2. Delftfajansen var dock beryktad som den hästa
i sitt slag och hade nått en hög grad af fulländning. 1 synnerhet voro
efter-bildningarna af kinesiskt porslin så väl utförda, att det vid första påseendet
knappast var möjligt att afgöra, om pjesen var kinesisk eller holländsk.
Sedan den engelska fajanstillverkningen kommit till så stor utveckling
och vunnit så stor afsättning, var det naturligt, att man äfven i andra länder
81
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
