Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Industriafdelningen med tillhörande grupper - Andra delen - XLI. Kemisk industri, af A. Werner Cronquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I ännu högre grad har malmindustrien skördat fördelar genom de
ifrågavarande sprängämnenas användning; borrningskostnaden har minskats
med vid pass 60 procent mot förut, hvilket motsvarar en besparing, som
kommit vår bergshandtering till del, af vid pass 2 millioner kronor per år, eller
under hela användningstiden minst 30 millioner kronor mindre kostnad, än
om svartkrut begagnats. Den besparing för hela jordens malmbrytning, som
på detta sätt åstadkommits, understiger säkerligen icke en milliard kronor,
ett belopp, hvarmed metallproduktionen kunnat ökas och som sannolikt
utgjort en verksam häfstång till höjandet af respektiva länders metallindustri.
Samtidigt har, genom ökad kännedom om nitroglycerinsprängämnenas
egenskaper, farän minskats såväl med hänsyn till fabrikation som användning.
Under åren 1865—69 kunde vid fabrikationen räknas högst 100 tons
tillverkade sprängämnen för hvarje därvid dödad eller dödligt skadad person,
men de senaste 5 åren 1893—1897 uppnåddes 3,000 tons tillverkning per dödad
eller dödligt skadad person.
I afseende å användning finnas uppgifter endast rörande
bergshandte-ringen, livaraf framgår, all under tiden 1871 till 1891 brytning af 100- till
150,000 tons malm har kostat ett menniskolif eller en dödligt skadad
person, hvaremot malmbrytningen 1893—97 uppgick till i medeltal mer än 500,000
tons malm för hvarje menniskolif, som vid explosion förlorades, vitnande om
tilltagande försigtighet bos arbetarne oeb skärpt tillsyn öfver sprängämnets
handhafvande.
Sprängämnesindustrien var representerad af 6 svenska och en norsk
fabrik, hvarjemte svenska armén och flottan äfven här voro företrädda af
intressanta produkter. Krut utstäldes från Gyttorps sprängämnesaktiebolag,
särskildi skyttekrut, som tillverkas med uteslutande hänsyn till landets
skytteföreningar, hvarvid bolaget satt som mål alt tillhandahålla ett för dessa
föreningar lämpligt krut till ett i möjligaste mån moderat pris; och att detta
lyckats, framgår af den stora konsumtionen, då ej mindre än 2’/2 million skott
halva under 1886 af skyttar i vårt land lossats med detta krut. Äfven
utstäldes krut från Nitedals krudtværk, anlagdt 1835, ombygdt 1883 vid
Kristiania, särskildi mycket i Sverige använda jagt- och skyttekrut, hvilket bäst
framgick vid den stora nordiska skyttetäflingen i Kristiania Augusti 1892,
därvid af 38 svenska pristagare ej mindre än 25 betjenade sig af krut från
Nite-dal. Jemte svartkrut utstälde Nitedals krudtværk äfven röksvaga krut, däraf
ett med märke F. It. K. (Frölichs rökfria krut) är antaget i norska armén,
och enligt rapport från en af norska generalfälttygmästare-expeditionen 1895
tillsatt komité visade sig krutet särdeles jemnl med hänsyn till kornstorlek
och var alldeles dammfritt. Gelatineringen var äfven jernn och god, hvarför
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
