Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Industriafdelningen med tillhörande grupper - Andra delen - XLI. Kemisk industri, af A. Werner Cronquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
således c:a 50 % mera kol än vid kolning i mila, hvartill kommer, all de
flyktiga produkterna tillvaratagas. Klart är emellertid, att i en retort med 1
ind diameter kolningen skall ske ojemnt och mera oekonomiskt, än om den
skedde i ett trångt rör. Detta jemte tanken på att tillgodogöra den sågspån,
som nu forfares på milorna, har ledt ingeniör v. Heidenstam till följande
försök. Den i maskin sönderhackade ribben jemte såg- och hyfvelspån föres
från sågens spånledning in i en torkapparat, där den befrias från vatten.
Härifrån befordras de till en brikettpress, där spånen utan användande af
bindemedel briketteras. Briketterna utgå ur pressen i en lång sammanhängande
sträng och utsättas, fortfarande under tryck, för värme, som stegras, ju längre
hvar och en brikett kommer från pressen, tills briketten slutligen utgår fullt
kolad ur pressen i en hård, tung och icke smetande form.
Enär briketten har liten genomskärning och de bortgående
destillationsprodukterna tillvaratagas på det ställe, där en viss temperatur
åstadkommer hvars och ens bildande, är det klart, att kolningen skall ske så
ekonomiskt som möjligt, och all kondensationsprodukterna, redan då de bildas,
framkomma livar för sig och sedan ej hehöfva underkastas fraktionering. På
detta sätt fås af sågspånshriketter med 5 % vatten
kol.............................................. 30,oo %
tjära............................................ 7,oo %
ättiksyra........................................ 3,2 5 %
metylalkohol .................................... 1,0 0
aceton........................................... 0, i o %
Petroleumindustrien är företrädd af tvenne stora firmor, nämligen Ivan
Ter-Akopow i Moskwa och Bröderna Nobel i S:l Petersburg, hvilken senare
firma som bekant genom införande af rationel tillverkning och för Ryssland
nytt forslingssystem åstadkommit storartad förändring i petroleumindustrien.
Firmans verksamhet började 1879 och har städse gått framåt.
Ur råpetroleum vinnes genom destillation fotogen (lysolja), benzin, smörj-
o
oljor, solaroljor. Återstoden kallas naftarester (masut).
Produkten utgjorde
under ar 1895; under 1879—96.
fotogen......................... 317,000 3,234,330 tons
benzin............................ 2,750 -
smörjoljor ..................... 3(3,330 222,833
solaroljor ..................... 42,270 ––- »
masut .......................... 655,000 5,825,072
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
