Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Industriafdelningen med tillhörande grupper - Andra delen - XLI. Kemisk industri, af A. Werner Cronquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ibland de kemisk industri tillhörande utställningarna intog Liljeholmens
stearinfabrik särskildi i sättet atl exponera sin vara en framstående plats. Uti
en till ljusstake formad tegelbyggnad, 11 m. i fyrkant och 14 m. hög,
inrymdes nämligen den instruktiva utställningen, och från den stora ljusstaken
höjde sig ett cylindriskt torn af tegel, 23 m. högt och 21/i m. i diameter. Den
originela formen på byggnaden, som upptill afslutades med en kraftig elektrisk
båglampa, utgjorde emellertid ej allenast en originel skylt, men inneslöt inom
sig en fullständig serie af alla olika slag af råämnen och mellanprodukter,
som kunna ifrågakomma vid stearinfabrikationen, och därjemte en synnerligt
väl uppsatt, i arbete varande tillverkning af stearinljus.
Denna utställning ådrog sig en välförtjent uppmärksamhet af publiken.
Det är ej nog att utställa en god vara, man skall också utställa så, att det
synes, och helst så, att publiken kan få en idé om fabrikationens utveckling
och gång. Detta hade Liljeholmens stearinfabrik löst på ett i allo lyekadt sätt.
Detta originela utställningsföremåls arkitekt var hr V. Dorph, dess
konstruktör hr Fritz Söderbergh, byggmästare hr K. Hauffmann.
Måleri-arbetena voro utförda af firman Leo. Lind & C:o och bildhuggeriarbetena af
.1. Norling.
Ehuru ej direkt tillhörande kemisk industri torde en redogörelse för
denna byggnads konstruktion här vara på sin plats.
Den fyrkantiga basen för staken hade ingenting med den öfriga
konstruktionen gemensamt. Från 8 sträfmurpelare, hvil k a voro försedda med af
hvalfgångar genombrutna sträfpelare, uppväxte 8 st. hvalfstrålar, sinsemellan
förbundna genom stickkupor. Hvalfstrålarna slutade upptill mot en murad
ring, och mellan de 8 pelarna voro stärkringar slagna. Grunden utgjordes af
pålknippen, sammanhållna af betonkakor under livar och en af de 8
murpelarna. Stickkuporna formade sig inåt till ett kupolhvalf, och idåt gåfvo de
staken dess form. För alt upptaga den beaktansvärda spänning, som dels
uppstod pä grund af murmassans vigt, dels framför allt genom vindtrycket,
vid storm, var kring kupolhvalfvets nedre del, strax ofvan de m ålan
pelarna befintliga stärkringarna, en mycket stadig dragring af jern inlagd i
murverket; från denna gingo ankarjern dels upp i strålarna och dels ned i
sträf-pelarna. Från tryckringen i det sålunda bildade, öppna kupolhvalfvet
uppväxte stakens öfre del, murad såsom en skorsten och konisk för atl bilda en
ölVergång till sjelfva ljuset. Detta var muradt med radialtegel i likhet med
livad nu begagnas för moderna skorstenar. Sjelfva ljustoppen utgjordes af en
kopparhuf, hvilken kunde höjas för all gifva en under densamma befintlig
strålkastare tillfälle atl sprida sill ljus. Inne i ljuset funnos stegar för att nä
upp till strålkastaren. I hvarje hvalfstråle kunde under valdsam storm upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
