- Project Runeberg -  Allmänna konst- och industriutställningen i Stockholm 1897. Officiel berättelse /
722

(1899-1900) [MARC] With: Ludvig Looström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Industriafdelningen med tillhörande grupper - Andra delen - XLII. Läderindustrien, af John Landin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

raste slagen äro de röda, därefter följa de blå, gröna och gula; de svarta äro
billigast.

Lackeradt läder användes till fotbeklädnad, vagns- och
sadelmakeri-arbeten, mösskärmar o. d. och förekommer i regeln svartfärgadi.
Framställningen sker vanligen af icke infettadt, logarfvadt läder (mera sällan
sämsk-garfvadt), hvilket utspännes och öfverdrages med en lackfernissa, som vid
vanlig temperatur är seg och trögflytande, men i värme tunnflytande, hvarpå
fernissan lemnas att intorka.

Hvitgarfvadt eller mineralgarfvadt läder förekommer endast mera sällan
af tjocka ox- och kohudar, utan mestadels af får-, kalf- och getskinn till
åtskilliga sadelmakeriarbeten, lättare skotyg, handskar etc.; de finaste
glacé-handskar beredas i Paris ofta af råttskinn.

Ungerskt hvitgarfvadt läder förekommer dock äfven af tjocka hudar
och karaktäriseras däraf, att hudarna, sedan de garfvats med alun och
koksalt, behandlas med smält talg eller varm tran.

Franskt hvitgarfvadt läder eller erlangerläder användes till fina
handskar och galanterivaror; beredes af get-, kalf- och lamskinn, äfvensom i dyra
kvaliteter af stengetskinn (gemsläder). Garfvätskan för deras beredning
innehåller utom alun och koksalt äfven hvetemjöl och äggula.

Äfven märkes läder beredt med basiska salter af lerjord, jernoxid och
kromoxid. Särskildt kromlädret har på senaste tiden tilldragit sig allt större
uppmärksamhet (jfr ofvan).

Sämskgarfvadt läder och sämskskinn beredas af hudar af hjort, ren,
get, får och kalf, stundom äfven af nötkreatur, och i sällsyntare fall af stenget
(gemsläder). Hjort- och renläder utmärka sig för stor mjukhet och styrka.
Tjockare hjortläder, som erhålles af kron- och dofhjorten, användes till
benkläder, sabelgehäng, tjockare handskar etc., under det råbocken ger ett
tunnare läder, som mest användes till handskar. Utom handskar, hvartill en
mycket stor del af sämskgarfvadt läder användes, förfärdigas däraf äfven
andra beklädnadsartiklar (skinnbyxor och skinnvästar m. m.), bandager o. d.
samt af de tjockare kvaliteterna, såsom af nötkreaturshudar, remmar,
handu-lär för militära ändamål m. m.

Chagrin är ett starkt läder af åsnehudar eller rygg- och ländstycken
af hästhudar, hvilket på narfsidan har en mängd små upphöjningar, som i
Orienten, på den äkta varan, frambringas genom att i den uppblötta huden
inpressa små hårda frökorn af Chenopodium album. Dylikt läder färgas
grönt, blått, svart, grått och rödt, af hvilka del sistnämnda, som
åstadkommils medels cochenille, är dyrast. S. k. äkta vara produceras i Persien,
Bokbara, Astrakan, Turkiet, äfvensom af i regel sämre kvaliteter i Syrien och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Sep 22 20:21:44 2018 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/akisoff/0762.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free