Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Industriafdelningen med tillhörande grupper - Andra delen - XLIII. Närings- och njutningsmedel, af Å. G. Ekstrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bränvinsnederlag utan sammanhang med hrän vinstill verkning. Innehafvare af
sådant allmänt bränvinsnederlag kan få tillverkningsskatt sig påförd för större
eller mindre del af det bränvin, som linnes liggande å nederlaget.
Till bränvin förarbetas dels och hufvudsakligen potatis, dels all slags
spanmål, dels, ehuru i mindre grad, melass och hvitbetor. Bland de vanliga
sädesslagen intaga råg, korn och blandsäd första rummet, i synnerhet korn,
som i regeln användes till malt. Majs importeras i stora mängder till
bränne-rierna, i synnerhet under år med dålig potatisskörd. Med afseende på
potatisens användning må nämnas, att man sedan midten af 1700-talet, eller snart
efter potatisens införande i vårt land, började finna dess användbarhet till
hränvinsbränning, ehuru ett allmännare bruk däraf knapt torde hafva
förekommit förr än i början af 1800-talet. Antalet brännerier, använda råämnen
och tillverkadt bränvin har varit:
Tillverkningen Antal brän- nerier A n v ä Spanmål alla slag, deciton i d a r ä ä m n Potatis och andra
rotfrukt., liektol. e n Melass, deciton Bränvin, liter af
normalstyrka Antal ång- maski- ner Antal häst- krafter
1875—76 411 310,548 2,918,735 50,701,059 53 470
1880-81 300 294,119 2,349,548 — 47,475,694 87 842
1885—86 197 334,350 1,713,106 — 40,168,877 106 902
1890—91 143 328,812 1,030,534 — 31,355,372 105 970
1895-96 132 224,055 1,509,857 21,672 33,244,624 119 1,139
1896—97 123 233,508 1,725,915 21,866 35,974.082 112 1414
1897—98 126 295,706 1,420,650 35,675 36,953,094 128 1,147
Vid normal potatisskörd fås omkring 62 % af allt bränvinet af potatis,
30 å 35 % af majs och säd samt återstoden af melass och hvitbetor. Med
afseende på den del af skörden, som åtgår lill bränvin, må nämnas, att under
året 1875 — 76 åtgingo omkring 16 % af landets hela potatisskörd och 1,8 % af
dess spanmålsskörd för 1875, hvaremot år 1896—97 åtgingo 7,4 % af landets
potatisskörd och 0,8 2 % af dess spanmålsskörd för 1896; dessutom användes
under senare året något majs, melass och hvitbetor.
Bränneridriften synes mer och mer öfvergå till en sjelfständig
fabriksnäring från att förr hufvudsakligen hafva varit en binäring till jordbruket.
1857 utgjorde antalet brännerier 5,882, hvaraf 5,482 mindre eller egentliga
husbehofsbrännerier. Redan 1861 hade dock antalet nedgått till 590, afhvilka
flertalet fortfarande utgiordes af jemlorelsevis mindre sådana. Först från början
af 1880-talet börjar tillverkningen allt mera koncentreras vid ett mindre antal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
