- Project Runeberg -  Allmänna konst- och industriutställningen i Stockholm 1897. Officiel berättelse /
732

(1899-1900) [MARC] With: Ludvig Looström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Industriafdelningen med tillhörande grupper - Andra delen - XLIII. Närings- och njutningsmedel, af Å. G. Ekstrand

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

punsch, äfven förekommer punsch med tillsatser, såsom hallonpunsch,
vaniljpunsch, ananaspunsch m. fl.

1896 funnos i landet 79 punschbryggerier med en tillverkning af
2,203,377 liter punsch till ett värde af 2,575,737 kronor. Dessutom tillverkas
en mängd punsch af städernas bränvinsförsäljningsbolag. Af punschen
exporteras en mindre del, 1896 41,936 liter.

Punsch var utstäld af 24 svenska, 4 norska och 1 dansk firma.
Flertalet af de svenska utställarne hade en gemensam kollektivutställning.

Med likörer förstår man i Sverige vanligen mycket alkoholstarka
lösningar af växtextrakter med eller utan tillsats af socker. Af dylika har på
sista tiden benediktinermunklikör börjat tillverkas i Sverige.

1 svensk, 3 norska, 2 danska och 1 rysk utställare hade lemnat prof
på likörer.

Bärvin. Många hade odlade och vildt växande frukter innehålla
socker, och ehuru ingen frukt i detta afseende kan mäta sig med vindrufvan,
har man dock sedan gammalt tillgodogjort sig denna sockerhalt för
tillverkning af fruktvin. Hit hör del bekanta cidervinet, som i norra Frankrike i
stor skala tillverkas af äpplen och päron. Viner, som på detta sätt tillverkas
af enhart fruktsafter, blifva mycket alkoholsvaga och sura, hvadan en dylik
dryck ej har någon likhet med drufvin. Genom tillsats af en passande
mängd sockervatten af lämplig koncentration till fruktsaften utspädes syran
och ökas alkoholhalten i vinet. Bättre fruktviner beredas numera alltid på
detta sätt, och fabrikanten kan på förhand beräkna, huru mycket vatten och
socker han måste tillsätta saften för att få ett vin af önskad alkoholstyrka
och syregrad. En specifik skilnad ur kemisk synpunkt mellan drufviner
och fruktviner är, att de förra hålla vinsyra, hvilken ej förekommer i de senare.

I Sverige, där vi hafva god tillgång på såväl odlade här som vilda
skogsbär, tillverkas numera bärviner vid åtskilliga fabriker och äfven af
många enskilda personer. De allmänast använda bären äro vinbär, krusbär,
blåbär, slånbär, björnbär, berberisbär, lingon samt alla slags körsbär. Äfven
rabarber torde med fördel kunna användas. Däremot anses af mången hallon
och smultron mindre lämpliga, emedan de hafva för stark smak. Bärvinet
beredes så, att hären pressas och blandas med den erforderliga mängden
socker och vatten, hvarefter saften antingen får sjelfjäsa eller ock försättes
med vinjäsl af den vintyp, man önskar erhålla. Vid sjelfjäsningen med
lill-hjelp af de jästceller, som hafva sill hemvist på hären sjelfva, las bärviner
af en egen typ, som naturligtvis ej finna motsvarighet hos de vanliga
druf-vinerna. Men vid jäsning med vinjäst erhåller man af bären, tack vare
jästens inbytande, viner af samma typ som det vin, hvarifrån jästen här-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Sep 22 20:21:44 2018 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/akisoff/0772.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free