- Project Runeberg -  Allmänna konst- och industriutställningen i Stockholm 1897. Officiel berättelse /
738

(1899-1900) [MARC] With: Ludvig Looström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Industriafdelningen med tillhörande grupper - Andra delen - XLIII. Närings- och njutningsmedel, af Å. G. Ekstrand

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

stå i teknisk utrustning på höjden af nutidens fordringar, och de större af dem
ega en afverkningsförmåga af ända till 1,000 tons betor pr dygn, motsvarande
omkring 120,000 kg. socker. Under sådana förhållanden har kampanjens längd blifvit
mer och mer afkortad trots den ökade betafverkningen, och många fabriker hinna
numera afverka hela sitt betförråd på tre månader och därunder. Denna sträfvan
att drifva upp dagsafverkningen och minska kampanjens längd beror därpå,
att sockret aftager i betorna, ju längre de få ligga, hvilket tros bero därpå, att
hvitbetor, liksom potatis, under lagring utveckla en respirationsverksamhet,
hvarvid kolhydraten förbrukas. Dessutom torde till den påskyndade
verksamheten bidraga, att priset på betorna stiger efter den 1 December. För
betorna betalas nämligen dels ett höstpris intill den 1 December, dels ett
vinterpris efter samma dag. Vinterpriset pr deciton betor är vanligen 20 å
25 öre högre än höstpriset, hvilket beror därpå, att betor, som säljas efter 1
December, måste uppläggas i högar och täckas, hvilket medför särskild kostnad
för betodlaren. Priset beräknas antingen oberoende af sockerhalten eller ock
på basis af en viss sockerhall. Det förra sättet har hittills varit det
vanligaste, och var under 1896—97 höstpriset 1: 65 och vinterpriset 1: 85 pr
deciton otvättade betor. Vid tvättningen bortgå 4 å 8 proc. af vigten.
Fabrikerna lemna betodlarne fritt betfrö och bekosta en del af, om ej hela
jern-vägslrakten för betorna.

Sverige har sedan gammalt haft tull på socker, och inkomsten däraf
har varit ganska betydlig. Enär denna skattekälla minskades vid inhemsk
betsockertillverkning, uppstod snart nog fråga att belägga den inhemska
sockertillverkningen med accis, men först från 1 Juli 1873 har en
sådan blifvit erlagd. Skatten bar allt ifrån början varit en hvitbetsskatt,

som beräknats efter betornas sockerhall och utgjort en viss del af
gällande tullsats på oraffmeradt socker. Från 1873 till 1876 utgick skatten
med 7s af nämnda tullsats, som då var 18,8, öre pr kg., och var således 3,72
öre pr kg. beräknadt socker; från 1876 till 1879 var skatten 2/b af samma
lullsats eller 7,44, från 1879 till 1891 var skatten 2/5 af tullen, som då var
och ännu är 23,5 öre pr kg., alltså 9,4 öre pr kg. Från 1891 har den varit
7, af tullen eller 11,75 öre pr kg. Utbytet har beräknats under åren 1873 — 93
till 674 proc., under åren 1893—94 till 7’/2 proc., under åren 1894—95 till
8’/4 proc., under åren 1895—96 till 9 proc. och från 1896 till 10‘/2 proc. af
betornas vigt.

I enlighet med dessa bestämmelser har skatten pr lon betor utgiprt:

1873—76

1876—79

2 kr. 321 7 öre
4 >’ 65 »

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Sep 22 20:21:44 2018 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/akisoff/0778.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free