Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Industriafdelningen med tillhörande grupper - Andra delen - XLIII. Närings- och njutningsmedel, af Å. G. Ekstrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 N7‘) 91....... 5 kr. 87 ‘/a öre
1891—93......... 7 » 347, *
1893— 94....... 8 » 81
1894— 95....... 9 » 69
1895— 96...... 10 » 57
från 1896.......12 33 »
För all underlätta anläggningen al‘ nya fabriker beviljade riksdagen
1893 nya fabriker, som anlades på mer än 30 km. afstånd från annan fabrik,
vissa skattelindringar, och särskildi har Gotland hlifvit gynnadl i detla
af-seende. Från 1 September 1900 komma dock alla nndanlagsförmåner all
upphöra.
Följande lahell ger en föreställning om import, statsinkomst och
förbrukning af socker under senare åren:
o Q o o p & n C tons p ”5 p C- 2* ■’7* “■ c p c tons Import af sirap g X ** o P 75 — C/! r> O c
2-^ 2 o tons Tullinkomst r af socker och sirap ” o
*r-— z yi jo. O C/3 O é. 9 kr. Summa socker och sirap, disponibel till för- = täring, beräknade såsom råsocker Summa statsinkomst af soc- b ker och sirap
1875 19,474 11,624 4,788 1,291 7,315,000 35,851 7,351,000 35,915
1880 18,742 13,458 6,711 1,230 9,480,000 70,650 9,551,000 38,130
1885 25,528 12,706 7,572 5,591 10,860,000 384,262 11,244,000 48,881
1890 29,968 11,605 10,588 17,066 11,901,000 997,976 12,899,000 65,093
1895 3,040 1,446 13,284 84,189 2,519,000 7,139,148 9,658,000 95,461
1896 3,996 826 13,882 79,116 2,598,000 7,726,386 10,324,000 90,961
1897 653 238 13,995 109,787 1,651,000 11,008,906 12,660,000 117.698
1875
1880
Sockerförbrukningen pr invånare torde kunna uppskattas till:
8,19 kg. 1885 10,44 kg. 1895
8,35 » 1890 13,62 » 189(5
19,4 0 kg.
18,3 3 v ,
allt beräknadt såsom råsocker.
Hvitbetsmelass. Såsom biprodukt vid betsockertillverkningen erhålles
en sirap af särdeles obehaglig lukt och smak, hvilken hell enkelt kallas melass
till skilnad från den vanliga raffmadsirapen. Melassen håller ännu omkring
50 proc. socker men därjemte så mycket salter, att den, oafsedt sin lukt och
smak, ej kan utan olägenhet användas till menniskoföda. Man har därför
sökt tillgodogöra sockret på andra sätt, såsom sockerexfration,
bränvinshrän-ning, till kreatursfoder m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
