Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Industriafdelningen med tillhörande grupper - Andra delen - XLIII. Närings- och njutningsmedel, af Å. G. Ekstrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vin af 50 proc., allt pr 100 kg. spanmål. Intill en viss gräns kan jästntbytet
stegras på bekostnad af bränvinet och tvärtom; särskildt erbjuder jästvörtens
kraftiga luftning medels inblåsning af luft ett verksamt medel att böja
jäst-utbytet, så att man t. o. m. kan erhålla 100 kg. jäst pr 100 liter bränvin.
De till jästberedning använda sädesslagen äro företrädesvis råg, helst rysk,
och korn, hvarjemte gerna tillmäskas majs och något bohvete, hvilket senare
anses bidraga till jästens hastiga utveckling.
På allra sista tiden bar man också bär i landet börjat tillverka jäst
enligt ett af svensken O. E. Nycander och tysken G. Francke patenteradt
förfaringssätt, nämligen af melass jemte proteinrika ämnen, såsom maltgroddar,
lupiner, rågkli, jordnötskakor, men utan säd. Värdet på den inom landet
tillverkade jästen uppgifves
.läst fanns ej utstäld men väl jästpulver från en svensk fabrik.
Stärkelse. Sedan gammalt bar tillverkning af potatismjöl bedrifvits
som husslöjd, mest för eget behof, och i trakter med god tillgång på potatis
fans äfven till afsalu. Sedan bränvinsbränningen blifvit inskränkt, har en,
ehuru, som det vill synas, temligen ringa del (1 å 2 procent) af landets
potatisskörd kommit lill förarbetning i särskilda stärkelsefabriker.
Potatisstärkelse användes lill inblandning i pressjäst, till framställning af dextrin,
stärkelsesirap, stärkelsesocker, sagogryn, såsom styfningsmedel i bomullsväfverier
samt kanske mest till matlagning i bushållen. Potatisstärkelsen plägar
sorteras i 3 olika kvaliteter, prima n:r 1, prima n:r 2 och gråmjöl. Prima n:r 1
utgör omkring 90 proc. af hela utbytet. Gråmjölet användes såsom
fyllnads-medel i såpa samt på vissa trakter som tillmäskning vid bränvinsbränning.
Vid några stärkelsefabriker användes också importeradt ris såsom
råmaterial, och den vunna risstärkelsen begagnas dels såsom sådan lill tvätt,
dels i förädlad form såsom stärkelsesirap, socker, dextrin och sagogryn.
Risstärkelse tillverkas förnämligast vid ett par fabriker i Stockholm
samt Göteborgs och Bobus län. Del största antalet potatismjölfabriker
förekommer i Blekinge samt i Kronobergs, Kristianstads och Elfsborgs län. De
svenska stärkelsefabrikerna kunna numera fylla landets behof af både stärkelse
och förädlade produkter däraf. Under år med normal potatisskörd torde lill
industriel tillverkning af potatismjöl användas 3- å 400,000 bl. potatis. AlTallet
frän slärkelsetillverkningen användes som kreatursfoder.
Följande tabell ger en föreställning om industriens utveckling, import
och export af slärkelsepreparat:
till 1,860,885 kronor
» 1,394,959
» 1,787,000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
