Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Industriafdelningen med tillhörande grupper - Andra delen - XLV. Mellersta Sveriges grufutställning, af G. Nordenström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Denna karta, af hvilken originalet finnes förvarad i aktiebolaget Stora
Kopparbergs Bergtags arkiv i Falun, är märklig ej allenast därför, att den, såsom nyss
nämndes, är den äldsta af vårt lands grufkartor, utan ock emedan den är den
första, man känner, som upprättats på grund af geometrisk projektion. I andra
länder finnas nog en mängd grufkartor, som äro äldre än denna 1629 års
karta, men i samtliga dessa är perspektivet mer och mindre inblandadt, och
ingen af dessa är, så vidt hittills är kändt, upprättad på grund af geometrisk
projektion. Vidare förekom i denna samling ett urval af äldre kartor från
16- och 1700-talet öfver Falu, Sala och Dannemora m. 11. grufvor, visande de
olika manér, som tid efter annan användts vid grufkartors upprättande. Till
en början ritades grufkartorna i skalan 1 : 500, men redan år 1650 började
man använda den sedermera alltjemt begagnade skalan 1 : 800. I denna skala
visades en karta öfver Sala grufva, upprättad år 1662 af O. Naucler. Ända
till början af 1700-talet brukade man räkna afvägningarna från
spellafbyggna-dernas bottenbjelklag; sedermera från i dagen anbragta fixpunkter, såsom den
till kartsamlingen hörande, af G. Valerius år 1707 upprättade kartan öfver
Falu grufva, visade. Bland andra märkligare grufkartor uppmärksammades
Johan Isac Adelsvärds år 1765 aflättade karta öfver Falu grufva, hvars
genombrutna plan- och profilkartor och säregna ritningssätt väckte fackmännens
beundran.
Serien af utstälda grufkartor visade för öfrigt, när man slutade att
beteckna sänkningar medels utskärningar i kartbladen och i stället år 1836
började använda lavering med svart färg (C. O. Troilii karta af nämnda år
öfver Dalkarlsbergs grufvor), äfvensom att man samma år började använda
geologiska beteckningar å grufkartorna (nyssnämnda karta öfver Dalkarlsbergs
grufvor och C. O. Troilii karta öfver Nyängs-grufvan). Kartserien afslutades med
två alldeles nya, i enlighet med normalkartan upprättade grufkartor. Den ena
var affattad af ingeniör Alarik Larson öfver Kärrgrufvan i Striberg, den andra
var en af ingeniör R. Dahlström affattad karta öfver Gamla Kolningbergsfältet i
Norberg. Besökande fackmän från utlandet beundrade mycket dessa prof på
det sedan år 1885 faststälda sättet att upprätta alla grufkartor efter en
bestämd normalkarta och livarigenom ej blott arbetsrummens konturer angifvas,
utan ock där förekommande malmers, bergarters m. m. arealdimensioner, eller
med ett ord alla geologiska förhållanden. I motsats mot livad i regel brukas
i andra länder, är dessutom genom normalkartan föreskrifvct, att på hvarje
kartblad ej må uppritas mera än en horisontal-sektion, en regel, som hos oss
ständigt iakttagits, allt sedan grufkartor för cirka 270 år sedan först började
upprättas i vårt land. Klart är, att därigenom allt hvad man önskar
an-gifva kan i all detalj och tydligt framställas. Närmast intill denna historiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
