- Project Runeberg -  Allmänna konst- och industriutställningen i Stockholm 1897. Officiel berättelse /
781

(1899-1900) [MARC] With: Ludvig Looström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ligger ej så synnerligt långt bortom 1866, då vid tiere bruk smederna måste
stjäla jern och smygsålja det åt bönderna för att ej beböfva svälta, medan det
nu åter knapt finnes en smeddräng, som ej köper sig velociped.

Ännu 1866 kunde man säga, att Sverige näst Ryssland hade den
billigaste arbetskraften för sin jernhandtering pr tid räknadl — nu åler skulle
en noggrann undersökning helt säkert visa, att dels medelarbetslönen pr
timme är högre hos oss än i tiere andra jerndistrikt, dels ock att, Irots vår
ökade användning af maskinkraft, vi ännu pr ton produkt betala högre
arbetspris än alla andra, och att vi måste skarpt forcera införandet af
elektrisk kraft, för all utan arbetslönernas nedpressning få ton-aflöningcn nog låg.

Våra förbättrade bränslebesparande ugnar och hastigare arbetande
ut-räckningsverk hafva dock på tämligen tillfredsställande säll hjelpt till att
mot-väga lönestegringarna och prisfallen. Vi hafva ökat vår tackjernsproduktion
med 135 %’• blåsa således nu mer än 2\/3 gånger så mycket taekjern, som
vi gjorde 1866, och vi tillverka af välljern 14 % mera och af götmetall och
stål 6,751 % mera eller 68l/2 gånger så mycket. Tack jerns- samt
götmetall-och ståltillverkningarna visa således mycket tillfredsställande siffror, betraktade
för sig, men jemför man dem med malmproduktionen, så kommer man till
för svenske jernmän myckel sorgliga resultat.

Redan det, att 1866 bröts jernmalm i 561 grufvor, men 1897 i endast
366, ger oss anledning lill allvarsamma bekymmer för den svenska
jernhand-teringens framtid, och när man så ser efter, huru mycket af de brutna
malmernas jern utreduceras hos oss, och huru mycket som, utan vinst för, utan
tvärt om motarbetande den svenska jernindustrien, af våra malmer utreduceras
i utlandet, så blifva siffrorna ännu mera nedslående. Naturligtvis kan man
ej fa reda på exakta siffror för alla i landet uppbrutna jernmalmers jernhalt
och däraf sluta lill summa jern, men tack vare de analyser som anföras af
R. Äkerman i »Några ord om jernhandteringens ståndpunkt i Sverige , af
A. Tamm i »Analyser å jernmalmer och af G. Nordenström i »Mellersta
Sveriges grufutställning», kan man, jemförande dem med Kongl. kommerskollegii
tab. n:r 1 i »Bidrag till Sveriges offieiela statistik», erhålla goda relativa värden.

l)e vid Grängesberg och Gellivare brutna malmerna skulle i så fall
innehållit 816,098 lons rent jern, och alla de öfriga grufvornas (Luossavare
och Kirunavare undantagna) 412,565 tons sådant. Om man vidare ökar det
1897 framstälda tackjernet med 5 % (för all motsvara den under 1897 års
malmers användning i hyllan troligen inträffade tackjernsproduktionsslegringen),
samt reducerar ned det så beräknade tackjernet till kemiskt rent jern, så erhåller
man, alt 518,417 tons af dessa malmers jern komma svenska brukshandle-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:59:36 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/akisoff/0821.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free