- Project Runeberg -  Allmänna konst- och industriutställningen i Stockholm 1897. Officiel berättelse /
783

(1899-1900) [MARC] With: Ludvig Looström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Industriafdelningen med tillhörande grupper - Andra delen - XLVI. Jernutställningarna, af E. G:son Odelstjerna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

stycken d:o af 74 x 74 mm. voro kallt vridna tren ne livar!’ utan att visa fel,
och lika felfria voro de 10 knutarna» af från 38 upp till 50 mm. diameter,
samt de i 180° vinkel böjda skrufvarna, en plattgängad 31,3 mm. i diameter,
en skarpgängad 22 mm. i diameter och en andra skarpgängad af 16 mm.
diameter, medan 10 stycken jerncylindrar i stukprof visade från 63,4 upp till
78,6 % stukbarhet.

Aktiebolaget Bofors-Gullspång. Detta bolag, hvars aktier nyligen
öfver-gått till ett konsortium med medlemmar af familjen Kjellberg i spetsen, sysselsätter
omkring 1,800 arbetare. Bofors var såsom jern verk betraktad t helt obetydligt vid tiden
för förra Stockholmsexpositionen, men redan följande året togo dåvarande egarne af
verket ett betydelsefullt steg till förbättrande af sin jerntillverkning, hvilket steg var
det första af många följande, som lärde de svenska bergsmännen att akta dels
Bofors-namnet, dels de uppfinningar, som det verket fann för godt att hos sig tillämpa.
1867 uppsattes nämligen där den första dubbellancashirehärden i Sverige, hvilket slag
af härdar sedan hos oss alltid kallats Boforshärdar och hvilken uppfinning hjelpte oss
att snabbt öka* vår välljernstillverkning. När fransmännen sedan uppfunnit sättet att
medels kisels tillsättande till martinstålet åstadkomma tätt stålgjutgods, var det
Bofors, som först af alla svenska stålverk skyndade sig att tillämpa metoden, därvid
tagande det af fransmännen och andra utländingar endast till hälften tagna steget
fullt ut, ty medan i de öfriga jerntillverkande länderna ingen kunde drömma om att
använda osmidda stålkanoner, göto Bofors och Carl Danielsson genast sådana, så
förträffliga, att de ej kunde göras bättre smidda. Och med hvilken uthållighet ocli
berättigad lycka Bofors sedan fortsatte på den inslagna vägen, bevisades bäst på dess
utställning 1897, där vi i dess armerade pansarbyggnad sågo Boforshärdarnas sega
jern och Boforsstålgjuteriets mästerstycken, de senare häpnadsväckande och
oöfver-träffade.

Aktiebolaget har vid sina sex bruk, af hvilka Bofors och Björneborg* äro
de förnämsta, 4 masugnar, 2 bessemerugnar, 2 martinugnar samt många
ånghammare, hydrauliska smidespressar, lancashirehärdar och vällugnar och så ett väldigt
stålgjuteri samt en kanske ännu mera storartad mekanisk verkstad, de senare
konstruerade med hjelp af Alfred Nobels millioner af verkets energiske öfveringeniör A.
Silfversparre och af dess förutseende samt omtänksamme disponent I. Kjellberg.

Utställningen var, som sagdt, ordnad i egen paviljong och bestod af de
vid aktiebolagets masugnar använda malmerna samt däraf tillverkade olika
tackjernsslag, hvaribland såsom särdeles utmärkta de kända
gjuttackjerns-sorterna från Björneborg ådrogo sig berättigad uppmärksamhet för sina starka
och jemna brottytor. Af desamma utstäldes dels prof å 1 4, sådant tack-

jernet erhålles direkt från masugnen, dels af samma jernsorter prof efter
omsmältning i kupolugn, alla icke endast oklanderliga utan förträffliga, däri
liknande stålsmidena från samma bruk, hvars ledare, ingeniör B. Gharleville,
genom sina — vid Björneborg först pröfvade — slutna uppsättningsmål för
masugnar gjort den svenska jernhandteringen ovärderliga tjenster.

Såväl bessemer- som martingötena utmärkte sig för fullkomlig
felfrihet, så till yta som brott i likhet med smältstyckena samt de valsade och

Det senare såld t 1899.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Sep 22 20:21:44 2018 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/akisoff/0823.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free