- Project Runeberg -  Allmänna konst- och industriutställningen i Stockholm 1897. Officiel berättelse /
798

(1899-1900) [MARC] With: Ludvig Looström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fortfarande bearbetas. Då emellertid malmbehofvet allt j emt stigit, har dels brytningen
i dessa mera forcerats, och dels har bolaget inköpt delar i flere andra gruffält, såsom
Sikberg, Rosberg, Slåtterberg och Hafsjöberg. Därjemte hafva ett par sedan länge
tillbaka ödeliggande grufvor upptagits, nämligen Jernåsgrufvan och Haggrufvan, den
senare i Hjulsiö och den förra i Hellefors socken. Några andra fyndigheter hafva
under kortare tid bearbetats, men åter blifvit nedlagda.

I de flesta grufvorna har igensättningsbrytning införts. Endast i Haf sjöberg,
Jernåsgrufvan samt Haggrufvan användes pallbrytning i öppna rum.

År 1866 användes vid Hellefors 4,230 tons, 1876 13,850, 1885 19,190 och
1897 20,261 tons.

Vid slutet af 1860-talet användes som brännmaterial nästan uteslutande träkol.
Konsumtionen häraf utgjorde 1866 474,680 hl., värderade till 20 å 25 öre pr hl.
Dessutom användes 1,300 hl. stenkol. Förbrukningen af bränsle har sedan den tiden
stigit ofantligt. Trä kolsförbrukningen har nära fördubblats.

Ar 1897 användes sålunda:

6 km.

803,600 hl. träkol, 55,000 hl. torf och

64,400 stenkol, , 250,000 ved.

Träkol och ved erhållas ur egna skogar, och torfven tages i en mosse belägen
norr om Hellefors.

o

Ar 1866 hade Hellefors bruks aktiebolag i gång två masugnar, Silken 30
km. NO. om samt Elfsjöliyttan lika långt NV. om hufvudbruket. En profil af den
senare bifogas och visar, att den var efter nutida förhållanden liten. Silkshyttan
var emellertid ännu mindre och af äldre konstruktion. Blåsningarna varade i början
c:a 200 dygn pr år, med en produktion af c:a 9,3 tons. Blästertemperaturen var

180 å 200° C. och kolåtgången 6,5 å 7 hl. pr 100 kg. tackjern. Under den föl-

jande tiden utsträcktes vid Elf sjöhyttan blåsningstiden till så godt som hela året och
dygnsproduktionen ökades. Då emellertid tackjernsbehofvet ytterligare steg och
Silkshyttan ej längre kunde motsvara de ökade fordringar, som stäldes på den, beslöts i
början af 1870-talet anläggningen af en ny modern masugn vid Säfvenfors, 12 km.
norr om Hellefors. Den blef färdig och pådrogs 1883; samtidigt slopades Silkens
masugn. Under följande 13 år tillverkade bruket sitt tackjern vid Säfvenfors och
Elfsjöhyttan. 1896 nedlades den sistnämnda såsom liggande alltför aflägset, och
tillverkningen flyttades till det 1895 inköpta Sikfors, hvars masugn under 1898 ombygts.

Dess profil, utvisande en fullt modern masugn, är
i närstående figur ritad utomkring 1866 års
mas-ugnsprofil.

Masugn Årtal Dvgn Tillverkning
tons pr dygn
Elfsjöhyttan 1867 187 1,252 6,7
1876 364 3,905 10,7
1885 360 3.753 10,4
1895 363 3,706 10,2
Silken 1867 204 2,350 11,5
1876 282 2,459 8,7
1879 294 2,647 9,0
Säfvenfors 1883 356 5,849 16,4
1890 270 4.224 10,6
1897 356 4,625 13,0

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:59:36 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/akisoff/0838.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free