Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Industriafdelningen med tillhörande grupper - Andra delen - XLVI. Jernutställningarna, af E. G:son Odelstjerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
framtidens elektriska vidunder. Poesien krymper oeh fryser, men brödkakan
växer i det verket.
TillverkningssilTrorna stälde sig vid Motala verkstads bruksafdelning
som följer:
1866 1897
Jern plåt tons 1,791 2,031
Stång- och fa$onjern * 770 4,345
Räls » 47 —
Skarfjern och bottenplåtar » 228 —
Tyres- och flensjern » 12 —
Anghammarsmide och verktygsstål.. ■>> c:a 200 663
Su mina tons 3,048 7,039
Antal arbetare st. 227 230
Således pr arbetare tillverkadt tons 13,4 30,6
eller mera än dubbelt så mycket nu emot för 30 år sedan.
Alt ett verk, som vetat begagna sig af egen sträckningsprofsmaskin så
många år innan de öfriga stålverken följde detta för vår stålhandtering
vigtiga exempel, skulle i utställningen prestera endast segaste och bästa materiel,
var naturligt, men att utställningsgodset motsvaras af all den materiel, som
verkstaden levererar i form af båtar, lokomotiv m. m., det visste den
besökande allmänheten, som mångfaldiga gånger i tidningarna läst huru vid t. ex.
slrandningstillfällen Motalaplåten hållit, när den engelska trasats sönder som
papper.
Ramnäs’ bruks aktiebolag hade stält ut kettingar och därtill använd
råmaterial, af hvad i synnerhet de förra rörde ej öfverträffad kvalitet och i
groflekar från 3/I0 hims upp till gröfsta ankarketting.
Stångjernstillvcrkningen vid Kamnäs’ bruk bar sedan 1866 öfvergått från
smidt till valsadi jern och till kvantiteten ökats från e:a 1,050 lons 1866 till
c:a 5,500 tons 1897. Förbättrade metoder i smältsmidet, såsom
hjelpbrytnings-maskiners anbringande och ökad blästervärme, liafva bidragit alt åstadkomma
en relativt billig vara, samt har uppförandet af masugn vid bolagets egendom
Seglingsbergs bruk tillförsäkrat håndteringen en jemnare och förbättrad
produkt. Jernet, som anses vara elt godt lancashirejern, har marknad såväl inom
som utom landet, särskildi Frankrike, och frambringas hufvudsakligen af
malmer från Norbergs bergslag.
Under 1877, då kettingssmidet i Sverige bedrefs endast vid numera
nedlagda bruket Furudal i Dalarne, upptogs detta smide vid Ramnäs med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
