- Project Runeberg -  Allmänna konst- och industriutställningen i Stockholm 1897. Officiel berättelse /
811

(1899-1900) [MARC] With: Ludvig Looström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Industriafdelningen med tillhörande grupper - Andra delen - XLVI. Jernutställningarna, af E. G:son Odelstjerna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

skogar och vattenfall. Smidbart jern började bolaget tillverka redan på 16 40-talet vid
Davidskyttan och Avesta, dock endast i form af redskapssmide. 1735 började det
med jern tillverkning i större skala, anläggande Svartnas’ bruk för att där fabricera
tackjern och smidesjern af malm från Vindtjärns grufvor. Snart anlade det emellertid
flere bruk, så att det till sist kommit att drifva jernhandtering vid 19 olika ställen,
hvaribland utom Svartnas må nämnas: Andersfors, Eriksfors, Laxsjö, Limå, Lindesnäs,
Löfsjö, Noraå, Snöå och Tanså bruk. Trots den stora mängden af gående verk, var
dock tillverkningen af ringa omfattning, åtminstone bedömd efter nutida måttstock.
Först genom centralisering af tillverkningen kunde en väsentlig ökning af
årsproduktionen påtänkas. Men en dylik koncentrering var dock otänkbar, innan de moderna
kommunikationsmedlen kommit vårt land och äfven Dalarne till godo. Det var ock
samtidigt med de stora jern vägsprojekten, som hos bergslaget år 1870 väcktes
förslaget om byggandet af ett stort jernverk i stället för de många småbruken. Som
lämplig anläggningsplats föreslogos därvid strandområdena kring Tunaforsarna i
Dal-elfven. Förslaget vann bergslagsstämmans godkännande och i följd häraf började år
1873 Domnarfvets jernverk att byggas vid den nedre af nämnda forsar, där enligt
planen 5,000 hkr. skulle med turbiner uttagas, ett kraftbelopp, som nu uppgår till
mellan 7 och 8 tusen hkr. Verkets läge är i inånga hänseenden lyckligt. Det förfogar
öfver en billig drifkraft, som i fall af behof lätteligen kan ökas med några 10-tusental
hkr., uttagna ur forsarna of vanför verket. Det har numera genom jern vägar från fem
håll tillförsel af träkol från Dalarnes skogsområden och står i god
jernvägskommuni-kation med mellersta Sveriges största malmtillgångar, Grängesberg och Norberg, liksom
äfven med exporthamnar vid hafvet. Det har därjemte i Dalelfven med bifloder ett
det allra billigaste kommunikationsmedel för tillförsel af kolved.

Domnarfsverket pådrogs vid 1878 års början och utgör sedan dess Sveriges
största jernverk samt är det största träkols jern verk i verlden.

Det består af följande hufvuddelar:

Kobling sa fdelning en med 8 kontinuerliga kolugnar, hvari årligen produceras

120,000 kub.-meter träkol af ved, som på Dalelfven nedflottas från öfre Dalarnes
skogsområden. Ugnarna, som äro de första praktiska sådana för kolning i stor skala,
äro konstruerade af disponenten E. J. Ljungberg.

Hytt af delning en med 5 st. 16,5 meter höga masugnar, 6 Westmanska
rostugnar, 7 Cowpers blästervarmapparater, 1 Gateskrossverk för rå malm, 2 valskrossar
och en tuggare för rostad dylik samt 3 dubbeltverkande, 2 cylindersblåsmaskiner.
Kolhuset rymmer 70,000 m3 kol.

Bessemerverket med 2 st- 6-tons konvertrar med s. k. sur infodring och 3 st.
5-tons konvertrar med basiskt foder samt 2 kraftiga blåsmaskiner. Hit höra äfven ett
dolomitverk med krossmaskiner och en 300 atmosferers tegelpress, ugnar för kalk- och
dolomitbränning samt 4 kvarnar för finmalning af Thomasslagg.

Martinverket med 4 st. 15-tons martinugnar, däraf 2 med sur och 2 med
basisk botten. Hit höra 4 generatorer samt några med elektromotorer drifna
hjelp-maskiner. Ett större stålgjuteri är förenadt med martinverket.

Valsv er ksafdelning en. Valsverket är förlagdt midt öfver vattentunneln och
har en täckt yta af 1,4 har. Den inrymmer götvalsverk för 1-tonsgöten, räls- och
grof’valsverk, kontinuerligt trådvalsverk, två mediumvalsverk, två finvalsverk, tvä
universalvalsverk samt grofplåts- och tunnplåts verk. Till valsverken höra 19 vällugnar,
som erhålla nödig bläster från 4, med elektromotorer drifna fläktar och nödiga kol
med hjelp af en på nya principer bygd linbana, som stjelper kolen i fickorna vid
ugnarna. Saxar, sågar och andra hjelpmaskiner till ett antal af 47 drifvas äfven med
elektriska motorer. Så äfven afdelningens 4 traverskranar.

Verkstads af delning en omfattar gjuteri, mekanisk verkstad, klensmedja,
plåt-flänsnings- och plåtslagareverkstad samt valssvarfvare- och modellsnickareverkstad.
Sammanlagda antalet af denna afdelnings maskiner utgör 70.

Manufaktur smedjan med en hejare och 6 ugnar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Sep 22 20:21:44 2018 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/akisoff/0851.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free