Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Industriafdelningen med tillhörande grupper - Andra delen - XLVII. Jordbruksprodukter, af Aug. Lyttkens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och troligen blott vid de förnämligas gårdar. Hvete namnes emellertid såsom
tiondesäd i de gamla landskapslagarna, men ännu på Gustaf Vasas tid var
dess odling föga utbredd.
Af hvete odlas i Sverige hufvudsakligen vanligt hösthvete (Triticum
sativum vulgäre) af olika former oeh sorter, såsom borstbärande och borstlöst,
glatt och hårigt, livitt och rödt, ofta tiere sorter blandade; under de sista
årtiondena har i södra Sverige squarehead-hvete allmänt börjat odlas, hvilket
är mera gifvande än det vanliga hösthvetet, ehuru ganska känsligt för
ogyn-samnia vintrar äfven i Skåne. Här och där, såsom i Halland och Bohuslän,
odlas något kubbhvete (Triticum sativum compactum). Vårhvete odlas i de
flesta län, om ock i betydligt mindre mängd än hösthvete.
Hvete odlas i alla län utom de fyra nordligaste, enligt hvad af
skörde-tabellen (sid. 851) framgår; vid utställningen 1897 funnos dock 8 prof af hvete
från Vesternorrland, som visade sig vara ganska goda, hvaremot ett prof
från Norrbottens län genom sin stora underhalt och ringa kornutveckling
nogsamt tydde på, alt länet icke är lämpligt för detta växtslag. Hösthvete
odlas hufvudsakligast i de större slättbygderna, såsom Skåne, Östergötland,
Upland, Södermanland och Vestmaniand; hvaremot i de mera bergiga och
sandjordstrakterna dess odling är ganska inskränkt, såsom i det inre Småland,
Elfsborgs län, Vermlands och Kopparbergs län. Vårhvete odlas mest i
Östergötlands, Hallands och södra Elfsborgs län.
Inom landet i dess helhet uppgick hveteodlingen under 1500-talet till
knappt 1 % af hela skörden, men har sedan varit i ständigt stigande år efter
år, så att hveteskörden nu utgör omkring 4 °0 af hela skörden; dess nuvarande
mängd synes af nedanstående tablå, som angifver skörden i hektoliter:
H ö st 11 vet e. Va rh vet e.
1865................................. 819,909 41,331
1870............................... 1,020,080 51,368
1875............................... 1,110,308 72,985
1880............................... 1,199,956 69,322
1885............................... 1,276,573 124,228
1890............................... 1,341,403 85,544
1895............................... 1,215,020 90,676
Iiåg (Secale cereale) har icke så gamla anor som hvete; man har icke
funnit råg i de egyptiska monumenten, ej heller i pålbyggnaderna i Schweiz
eller Italien; de gamla semitiska och asiatiska språken halva ej heller något
uttryck för detta sädesslag. I gamla skrifter omnämnes råg först af Plinius;
år 131 af vår tidräkning berättas råg vara odlad i Tracien och Macedonien.
Alt döma af historiska och språkliga forskningar är sannolikast, att rågen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
