- Project Runeberg -  Allmänna konst- och industriutställningen i Stockholm 1897. Officiel berättelse /
858

(1899-1900) [MARC] With: Ludvig Looström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Industriafdelningen med tillhörande grupper - Andra delen - XLVII. Jordbruksprodukter, af Aug. Lyttkens

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kornskörden i Sverige har uppgått till följande belopp:

1865 4,291,551 hektoliter, 1870 5,064,466 hl., 1875 5,315,981 hl., 1880 5,361,386 hl„ 1885
4,422,652 hl., 1890 5,193,322 hl., 1895 4,909,058 hektoliter.

Hafre odlades icke hos de gamla egypterna eller hebreerna; i sanskrit
eller andra indiska språk finnes icke något namn för detta sädesslag; i Kina
torde en form (Avena nuda) halva odlats på 600-talet af vår tidräkning.
Man har funnit hafre i de schweiziska pålbyggnaderna från bronsåldern samt
i grafvar i Tyskland (Wittenberg) från de första århundradena af kristna
tidräkningen, hvaremot den icke funnits i de italienska pålbyggnaderna. Den
var, om ock i mindre utsträckning, odlad af greker och romare i början af
vår tidräkning. Hafrens äldsta hemort anses vara det tempererade
Östeuropa, trakterna norr om Donau och Kaukasus samt Tatariet. Till Sverige
torde hafren inkommit senare än de öfriga stråsädena. Den nämnes någon
gång i de gamla landskapslagarna och kallas i såväl Östgöta- som
Sörmlands-lagen och Kristoffers landslag (1442) »hästakorn», tydande på dess
hufvud-sakliga användande såsom fodersäd. Ännu 1560 var hafren okänd inom flere
svenska landskap, i andra odlades den sparsamt vissa år, anclra. år däremot
icke; dess odling torde under 1500-talet hafva inskränkt sig till Vestergötland
(Skaraborgs län), Vestmanland, Nerike och Vermland. För hela Sverige
beräknas hafreskörden under denna lid hafva uppgått till 1.3 å 1.6 % af hela
sädesskörden. Det storartade uppsving, som hafren sedan fått, har troligen
tagit sin början under 18:de seklet; redan 1805 hade hafren hunnit förbi
kornet i skördemängd, men utgjorde ännu 1830 föga mer än en fjerdedel af hela
spanmålsskörden, för att 1896 uppgå till mer än hälften af stråsädesskörden.

Såsom redan nämndt, utgjorde hafren ursprungligen endast fodersäd,
om den ock under nödår någon gång anlitades som brödsäd, men torde under
tidens lopp på många orter hafva öfvergått till brödsäd. Så erinrar sig förf.,
att år 1850 och en lid därefter liafrebröd nästan uteslutande användes i södra
Halland af mindre jordbrukare (hemmansegare) samt tjenarne å de större
gårdarna; likaså var ännu 1859—60 liafrebröd förherskande hos allmogen i
vestra Kronobergs och Jönköpings län, men började efter dessa tidpunkter
hafren såsom brödsäd först uppblandas med, sedan utträngas af rågen;
förhållandena torde varit liknande i andra provinser, om ock tidpunkten för
hafrens utträngande af rågen är vexlande; i Vermland och Dalarne t. ex. torde
hafrebrödet bibehållits ända till midten och slutet af 1860-talet. I Bohuslän
och Dalsland förtärdes fordom mycket hafre till bröd, och förekommer där
ännu sådant förhållande. I landets östligare trakter torde hafrens användande
som brödsäd varit mindre allmänt; så berättas från Kalmar län, att det icke
förekommit åtminstone sedan 1820—30-talet,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Sep 22 20:21:44 2018 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/akisoff/0898.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free