Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Industriafdelningen med tillhörande grupper - Andra delen - LII. Den svenska stenindustrien, af Hjalmar Lundbohm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
konglomerat, hvars sandstensgrundmassa omsluter större och mindre runda,
praktfullt färgade stenar af agat, kaleedon, jaspis m. 11. Denna stenart är
hittills känd endast såsom lösa hlock i Transtrands socken i Dalarne. Förr
bearbetades den vid Elfdalens porfyrverk.
En utställare, som framför andra hade vinnlagt sig om all visa prof
på arbetsskicklighet inom stenhuggeriyrket, var firman Wester S: Norgren i
Stockholm. På en plattform af polerad mosaik af svart och hvil marmor
med fris och inläggningar af »rouge brocatelle» och »rouge royal» hade
placerats en salongsspisel (se pl. 213 sid. 611)
af Carraramarmor, på sidorna omgifven af
väggpanel af en mängd praktfulla utländska
marmorsorter, såsom »bleu turquin», »rouge
jaspé», rose de Numidie», »jaune jaspé»,
»jaune Lamartine» m. fl. På plattformen
funnos vidare en lilen fontän (se pl. 214
sid. 612) och en kandelaber för elektrisk
belysning af Carraramarmor samt en lavoar
af »Waulsort» och »Onyx d’Algerie».
Såväl skulpturarbetet i spiseln, fontänen och
kandelabern som inkrusteringen och
poleringen vitnade om en mycket högt
upp-drifven yrkesskicklighet samt om god smak
vid bergarternas användning.
Under inflytandet af den tendens
inom byggnadskonsten, att söka återgå till
användandet af naturliga stenslag i stället
o o
för konstprodukter, hvilken under de
senare årtiondena allt mera gjort sig gällande,
har också takskiffern kommit till ökad
användning, och det var därför med tillfredsställelse mani på utställningen
träffade prof från de Ire takskifferbrott, som för närvarande bearbetas inom
landet, nämligen Gryihytte skifferverk, pl. 288, Hällans skifferverk och Brune
skifferverk. Vid de två förstnämnda bry tes en svartgrå lerskiffer, hvilken
sedan århundraden tillbaka användts och nu fått en ganska vidsträckt
af-sättning samt visat sig ega .mycket stor varaktighet, vid det sistnämnda en
icke mindre hållbar, ljusgrå, starkt glänsande glimmerskiffer. Som bekant
äro dessa, och i synnerhet den sistnämnda, i likhet med öfriga takskiffrar
i Sverige, jemförelsevis tjockskiffriga. De gifva därför icke en så jemn
takyta som de engelska, franska och en del af de norska skiffrarna, men
PL. 290. MONTRE AF TÄLJSTEN FRAN
HANDÖL. LEWANDER & C:0.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
