- Project Runeberg -  Allmänna konst- och industriutställningen i Stockholm 1897. Officiel berättelse /
984

(1899-1900) [MARC] With: Ludvig Looström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Industriafdelningen med tillhörande grupper - Andra delen - LIII. Skeppsbyggen och sjöfart, af E. A. Smith

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i allmänhet stadgade tullen. Denna import, bestående hufvudsakligen af
råsocker och förmedlad nästan uteslutande af utländska fartyg, har efter den 1
Juni 1897 upphört.

Enligt den af »Lloyds register of shipping» i London publicerade
statistik, hvilken omfattar ångfartyg af’ mer än 100 bruttotons och segelfartj’g
af mer än 100 nettotons, var år 1897 hela verldens tonnage 25,907,451. Häraf
kommo på Storbritannien och dess kolonier ej mindre än 13,482,876 tons eller
mera än hälften. Norge hade 1,634,498 och Sverige 522,944 tons. Enligt
samma uppgifter framgår, att Norge 1893 egde sitt största tonnage eller
1,710,313, och att detta varit i jemnt fallande sedan dess. Sverige har däremot
ända från slutet af åttitalet stigit hvad dess tonnage vidkommer, ehuru smärre
fluktuationer ej heller hos oss saknas, exempelvis genom en större af
kommerskollegium 1895 företagen afskrifning af åtskilliga fartyg. Granskar man
slutligen å nyo kommerskollegii berättelse rörande sjöfarten för 1897, så finner
man, att enligt denna urkund, som medräknar fartyg af 20 tons och däröfver,
vår handelsflotta var störst år 1894 före den omnämnda afskrifningen, då
den räknade 550,350 tons, att den ända från 1830 till 1894 varit i ett nästan
oafbrutet stigande, och slutligen att, efter nedprutningen 1894, den äfven stigit,
och detta ganska raskt.

För närvarande har man således all anledning att vara belåten med
vår handelsflottas utveckling, som synes försiggå jemnt och normalt.

Detsamma kan man tyvärr ej säga om

2. Våra skeppsvarf.

Af det efter våra förhållanden rätt stora antal skeppsvarf, som för ej
många decennier sedan funnos i riket, och där en skicklig och talrik
arbetarestam erhöll sin utkomst, återstå nu blott få. Ty med ångans tilltagande
användning och träets utbytande mol metall blefvo träskeppen snart otidsenliga,
och de varf, där dessa bygdes, likaledes. Sverige stod förut mycket högt i
skeppskonstruktivt hänseende, och en mängd fartyg bygdes, som icke allenast
fylde vårt egel behof af ökadi eller nytt tonnage, utan jemväl exporterades
lill utlandel. Så är förhållandet ej vidare, hvilket tydligen inses af denna
tabell, visande tillökningen (icke netto, utan brutto) dels i femårsperioder och
dels för åren 1895 och 1896 för städers och köpingars fartyg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Sep 22 20:21:44 2018 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/akisoff/1026.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free