Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Industriafdelningen med tillhörande grupper - Andra delen - LIII. Skeppsbyggen och sjöfart, af E. A. Smith
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till fyrar fingo af förbipasserande fartyg uppbära afgift. Emellertid inlöstes sedermera
alla sådana större fyrar af staten. Det är dock ej längre sedan än 1835 och 1839,
som Korsö och Landsorts fyrar inlöstes.
Ehuru svenskarne ej gifvit utlandet efter i fråga om fyrapparaternas
egenskaper, voro dock ännu i början af innevarande sekel fyrarna ganska få i
förhållande till våra vidsträckta kuster, ocli belysningen utfördes i allmänhet med
stenkolseldar i öppna jerngrytor, stående på fyrtorn eller annan upphöjd plats,
hvarifrån de voro väl synliga till sjös. Endast i ett fåtal fyrar användes oljelampor med
skenet förstärkande speglar. Emellan 1800 och 1840 utvecklades dock fyrtekniken
och stenkolseldarna omgåfvos af s. k. lanterniner eller glashus, som i förening med
bättre drag åstadkommo ett bättre och jemnare sken. Från och med fyrtitalet började
man använda linsapparater till skenets förstärkande, och numera äro dessa öfvervägande
i bruk vid större fyrar med starkare sken, ehuru de naturligtvis förbättrats såväl till
konstruktion som material.
För ett haf sådant som Östersjön, med stora och vidsträckta grund flere
tiotals mil ute i haf vet, där tjocka herskar om vårarna samt mörker, snöbyar och
strömsättningar försvåra navigationen om vintrarna, insåg man snart, att andra
säkerhets-inrättningar än flytande sjömärken ocli fasta landfyrar erfordrades, i synnerhet som
fraktfarten, hvilken, så vidt den bedrefs med fartyg, tillförene alltid hvilat om
vintrarna, nu med jernets och ångans användande i sjöfartens tjenst utsträcktes allt längre
under den mörka och kalla årstiden. I äldre tider seglade man helst inomskärs, så.vidt
detta var möjligt, eller utefter kusterna, vägledande sig genom där uppsatta sjömärken,
kyrkor, höjder eller andra till sjös väl synliga föremål. Med fullkomligare materiel
och instrument följde andra principer för navigeringen i Östersjön, och då upptäcktes
och kartlades äfven en hel mängd grund i öppna hafvet, om hvilkas tillvaro man
dittills varit fullkomligt okunnig. Beliofvet att natt som dag skydda ocli varna
sjöfarten för beröring härmed, föranledde tillkomsten och utläggandet af de kanhända
vigtigaste af alla säkerhetsinrättningar å hafvet — fyrskeppen.
Det första fyrskeppet i svenskt farvatten utlades 1844 utanför Falsterboref,
som skjuter långt ut i hafvet och alltid varit en plats, där många fartyg strandat.
Fyrskeppen hafva många och vigtiga uppgifter att lösa. Om dagen synas de längre
än andra flytande sjömärken. De varna och vägleda navigatören under tjocka med
sina kraftiga ljudsignaler och under klar sikt med kanonskott, om ett fartyg synes
stäfva mot grunden i fyrskeppets närhet. Om natten lysa de med ett eller två fyrsken,
ocli dag som natt äro de städse att betrakta som ett slags lifräddningsstationer för
i närheten grundstötta fartygs besättningar. Vid de svenska kusterna och i hafvet
ligga nu i det närmaste ett par tiotal fyrskepp.
Innan jag går vidare i ämnet, skall jag med några ord beröra
7. Lotsverkets nuvarande organisation,
Lotsverket består i sin helhet numera af Kongl. lotsslyreisen samt
lots-och fijrinråttningama med därtill hörande personer eller hvad man i dagligt
tal kallar lotsverket.
Kongl. lotsstyrelsen ulgöres af generallotsdirektören, såsom chef för
hela verket, samt en byråchef, som handlägger de kamerala ärendena m. m.,
en chef för lotsafdelningen, som handlägger ärenden af nautisk natur samt
sådana, som röra personalen och säkerhctsinrältningarna i allmänhet, samt en
öfverfyringeniör, som handlägger allt som rör fyrteknik, byggnader och inven-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
