- Project Runeberg -  Allmänna konst- och industriutställningen i Stockholm 1897. Officiel berättelse /
1003

(1899-1900) [MARC] With: Ludvig Looström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Industriafdelningen med tillhörande grupper - Andra delen - LIV. Den svenska fiskerinäringen, af Rudolf Lundberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

naturliga förhållandena äro gynsamma för fiskproduktion — men det är lätt
förklarligt, att med stigande antal fiskande och förbättrade fångstredskap ett
aftagande uti den ursprungliga rikedomen måste inträda, och detta snart nog.
Klagan öfver fiskets aftagande, som man gerna förlägger till »senare tider»,
har i sjelfva verket ganska gamla anor, och traditionen om det forna rika
fisket hänför sig väl ytterst till den för olika landsdelar mer eller mindre
af-lägsna tid, då vattendragen ännu voro jemförelsevis föga berörda af
menni-skans ingrepp i de naturliga förhållandena. Nämnda klagan (som äfven har
andra förklaringsgrunder, hvilka här ej är tillfälle alt beröra) gäller för öfrigt
egentligen sötvattensfisket, ty ehuru äfven hafsfisket varit och är vexlande
mellan goda och dåliga tider, stundom af flerårig varaktighet, så har dock
klagan öfver ett permanent tillbakagående icke, eller åtminstone icke i samma
grad, låtit höra sig i fråga om detta. Äfven beträffande sötvattensfisket halva
klagomålen bevisligen i mänga fall varit icke så litet öfverdrifna, och ännu
i dag torde Sverige i jemförelse med åtskilliga länder icke kunna kallas ett
flskfattigt land, om man nämligen icke till jemförelse tager verldens fiskrikaste
haf eller länder med vida gynsammare naturförhållanden, utan den egna
befolkningens behof af fiskföda.

Man torde uti sist berörda förhållande, eller att brist på tisk till
hus-behof hvad sötvattensarterna beträffar i vårt vattenrika och glest befolkade
land icke gjorde sig gällande, finna en förklarande orsak, hvarför åtgärder till
fiskets skyddande eller i fråga om hushållningen med fisket jemförelsevis sent
blifvit vidtagna. Medan l. ex. i Frankrike, Tyskland och Storbritannien
Iag-stadganden härom finnas redan långt tillbaka i medeltiden, var det först i
förra seklet, under den då rådande ifriga sträfvan att åter upphjelpa det
utarmade landets alla näringskällor, som lagstiftningen vände sig ät detta håll.
Vår första allmänna fiskeristadga utfärdades 1766; en därtill hörande
förklaring ntgafs 1771 för att bringa 1766 års föreskrifter till verkställighet, f det
hela blef nyssnämnda stadga i fråga om åtgärder till fiskets vård föga effektiv,
ehuru visserligen i slutet af 1700-talet och intill midten af 1800-talet spridda
stadgar rörande fiskets bedrifvande utfärdades. Hufvudsakliga
uppmärksamheten var riktad på det rika bohuslänska sillfisket, och efter dettas upphörande
1808 på utredande af orsakerna härtill och afhjelpande af
skärgårdsbefolkningens genom sillens bortgång förorsakade betryck. Emellertid utfärdades
1852 vår ännu delvis gällande allmänna fiskeristadga, och detta jemte det
återuppvaknade intresset för den s. k. artificiela fiskodlingen vände
uppmärksamheten åt lisket och föranledde utfärdande af (iskestadgar inom åtskilliga län,
hvarjemte en särskild tjensteman anstäldes vid Kongl. landtbruksakademien
såsom undervisare i fiskodling m. m. Vetenskapliga undersökningar anord-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Sep 22 20:21:44 2018 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/akisoff/1045.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free