Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Industriafdelningen med tillhörande grupper - Andra delen - LIV. Den svenska fiskerinäringen, af Rudolf Lundberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
männens öfverflyttande under den 1890 inrättade nya landtbruksstyrelsen och
fiskeriintendentens upplagande såsom ledamot i denna styrelse under namn af
fiskeriinspektör en förändring skedde. Emellertid undantogs vid nämnda
styrelses inrättande hafsfisket vid vestkusten »tills vidare» från styrelsens befattning.
I öfrigt har endast den nyhet tillkommit, alt landtbruksstyrelsen från
och med 1891 erhållit nådigt bemyndigande att utnämna en fiskeristipendiat,
som i fråga om aflöning och ställning i öfrigt närmast är likstäld med nämnda
styrelses öfriga stipendiater.
Fiskeritjenstemännen äro således för närvarande:
Fiskeriinspektoren, en förste och en andre fiskeriassistent, en undervisare
i fiskodling m. m. samt, såsom extra, en fiskeristipendiat.
Utom dessa statens fiskeritjenstemän finnas i flere af länen af Konungens
befallningshafvande eller hushållningssällskapen tillsatta fiskeritjenstemän under
olika benämningar, såsom »fiskeriintendent» för bohuslänska hafsfisket,
»fiskeri-konsulent» (i Östergötland), fiskeritillsyningsmän eller fiskeriinstruktörer.
Slutligen finnes vid kronofiskerierna en eller flere fiskeritillsyningsmän, som
aflö-nas med från arrendatorerna utgående medel.
Till länstillsyningsmännens m. fl. aflöning lemnas efter ansökan bidrag
af statsmedel.
3. Fiskerilagstiftningen.
Såsom utgörande så att säga sjelfva grundvalen för öfriga
administrativa åtgärder för fiskerinäringen intager fiskerilagstiftningen förnämsta rummet.
Liksom vår första allmänna fiskeristadga af 1766, innehåller den ännu delvis
gällande fiskeristadgan af 29 Juni 1852 dels bestämmelser rörande eganderätt
till liske, dels allmänna bestämmelser angående grunderna för hushållningen
med fisket och föreskrifter rörande sättet för åvägabringande af särskilda
stadgar för hushållningen med fiskevattnen, men blott i få fall, såsom
beträdande de bohuslänska sillvadarna samt i fråga om fredning af hummer och
O
ostron, några speciela bestämmelser. Åstadkommande af sådana öfverlemnas
till Konungens befallningshafvande i de särskilda länen efter liskeberättigades
hörande.
Enligt vår äldsta fiskeristadga (1766) skulle öfverenskommelser om
åtgärder för fiskets vård åvägabringas inför häradsrätterna. Detta ledde icke till
någon påföljd och genom Kongl. förklaringen af 1771 anbefaldes
landshöf-dingarne att verka för att dylika öfverenskommelser komme till stånd, men
äfven detta ledde blott i enstaka fall till någon påföljd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
