Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Industriafdelningen med tillhörande grupper - Andra delen - LIV. Den svenska fiskerinäringen, af Rudolf Lundberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
redskap, s. k. påsenot (purse-seine), men detta redskap lärer numera sällan
begagnas.
7. Fiskehamnar och båtar.
Skärgårdarna hafva vanligen goda hamnar, men vid våra öppna kuster
var anläggning af sådana ett nödvändigt vilkor för anskaffande af större och
bättre båtar. Fiskarena nödgades förut draga upp sina båtar på land, hvilket,
utom det besvär och arbete detta medförde, nödgade dem att använda så små
och lätta båtar som möjligt. Det var därför en vigtig sak, då efter nådig
proposition 1876 års riksdag anslog ett årligt belopp af 30,000 kronor till
understöd för smärre båthamnar vid fisklägena, med vilkor att de fiskande
genom arbete eller eljes bidroge med 1/3 af kostnaderna, hvaremot staten
lemnade öfriga 2/3, så framt hamnen bygdes enligt af Kongl. väg- och
vattenbygg-nadsstyielsen godkänd plan. Med bidrag af nämnda anslag har flertalet
fisklägen inom Skåne, äfvensom en del sådana i Halland och på Gotland, under
årens lopp erhållit nya eller förbättrade hamnar, och dessas inverkan på fisket
har visat sig i ett stigande antal af däckade fiskefartyg och båtar, som drifva
fiske i Kattegat och södra Östersjön, hvarest särskildt de forna större
ble-kingsekorna numera utbytts mot efter bornholmstypen bygda, däckade
fångstbåtar, hufvudsakligen afsedda för fiske efter lax med drifgarn eller laxlinor
under senhösten och våren. I Kattegat äro flertalet båtar försedda med
sump-rum eller »damm» i midten. Dessa s. k. »kvassar» segla med lefvande fisk,
hufvudsakligen rödspätta, tunga och pigghvar till Köpenhamn och andra platser.
De mäta 5 å 6 till 9 å 10 registertons (oberäknadt dammen) och kosta mellan
3,500 och 4,500 kronor. Den första kvassen bygdes i Råå och utgick på
Ivatte-gatsfiske 1879; numera är antalet kvassar därstädes omkring 20, hvilket visar
en betydlig utveckling. Från Blekinge bedrefs laxtiske till liafs 1895 med 242
större och mindre båtar. Blekingsfiskare fara under detta liske rätt vida
omkring. En del seglar ned till tyska kusten, där de ofta under senare åren
efter slutadt fiske sälja både båt och garn till tyskarne; vidare liska de kring
Bornholm, såsom af ålder brukats, men under senare åren upp till Gotland,
ja ända upp till Stockholms skärgård.
För åstadkommande af förbättrade båtar och redskap anslog 1892 års
riksdag efter nådig proposition en lånefond af 100,000 kronor under namn
af »Fonden för fiskerinäringens befrämjande», hufvudsakligen för anskaffande
af bålar och redskap m. m.; älven för anläggning af smärre inrättningar för
tillgodogörande och förädling af liskets produkter. Ur denna fond ega
hushållningssällskap eller landsting att för utlåning lill liskare för nämnda ända-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
