Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Industriafdelningen med tillhörande grupper - Andra delen - LIV. Den svenska fiskerinäringen, af Rudolf Lundberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en hel del blekingska fiskare, hvilkas (angst dock icke är inräknad nli
ofvan-nämnda summor. Vid fisket användes nu för tiden, såsom redan under
medeltiden var fallet, dels drifgarn, dels sättgarn, båda till skilnad från andra
fiskegarn, här kallade »närdingar». Sillgarnen hindas numera myckel djupare
än förr var fallet.
Ett liske, som uppkommit och utvecklats först under de senare åren,
är fisket efter llundrearter samt torsk, kolja m. m. af skånska fisksumpfartyg
i Kattegat. Den första af dessa slags båtar (s. k. »kvassar» eller »kvasar»)
utgick från Råå fiskläge 1879 på fångst efter rödspätta m. m., bufvudsakligen
kring ön Anholt samt upp emot Læso. Redan påföljande år var antalet i
nämnda liske deltagande fisksumpfartyg 9, och det växte mycket snabbt,
så alt redan 1881 funnos 23 sådana fartyg vid Råå. Några finnas vid
Borsta-husen m. 11. lägen, så att antalet numera utgör något öfver 30, af bvilka dock
ett par fiska rödspätta äfven i Östersjön. För större antal torde fisket icke
längre blifva lönande och fisktillgången för hårdt medtagas. Fångsten sker
nästan uteslutande med garn, dock har tecken visat sig att försöka använda
ett i Danmark uppfunnet redskap, s. k. »Snurrevaad , hvars införande äfven
hos oss är föga önskvärdi, enär med detta redskap en mängd icke sälj värd
lisk lill skada för fisket uppfångas. Den bland flundrefiskarna vigtigastc arten
är rödspättan samt vidare pigghvar och tunga, af hvilka mindre kvantiteter
erhållas. Ar 1894 utgjorde värdet af fångsten med fisksumpfartygen i
Kattegat 105,365 kr., däraf rödspätta 60,372 kr. och torsk 29,423 kr. År 1895
uppgick värdet till 98,136 kr., däraf rödspätta 50,508 och torsk 32,315 kr.
Tillsammans med fångsten i sjelfva Sundet och Östersjön (från Malmöhus län)
utgjorde värdet af rödspättefångsten 1895 60,743 kr. Inåt Östersjön aftager
flundrefiskarnas betydelse för fisket. I Blekinge* år 1895 blott 4,380 kronor,
kring Gotland 8,760 kr., i södra Kalmar län 5,269 kr. (år 1894). ! öfrigl
saknas uppgifter från Östersjökusten, där rödspättan blir allt mera sällsynt
och icke längre är föremål för fiske, hvilket omfattar endast vanliga flundran
(Pleuronectes flesus) samt något obetydligt pigghvar.
Torskfiske idkas i Skåne och Blekinge de tider, da liskaren ej är
upptagen med annat fiske, och är hufvudsakligast krokfiske. Värdet af
torsk-fångsten inom Malmöhus län var 1895 127,052 kr. mot 40,528 år 1891. Denna
ökning torde delvis bero på de senare årens dåliga sillfiske. Ett liske, som
är ganska lönande, är ålfisket med ryssjor (s. k. »bommor») efter den på hösten,
September—början af November, längs kusten vandrande ålen. Detta liske är
* För Kristianstads län saknas liskeristatistiska uppgifter sedan 1883, da
hushållningssällskapet indrog anslag till fisket, och gjorda försök att sedermera erhålla dylikt anslag hafva
misslyckats.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
