Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Industriafdelningen med tillhörande grupper - Andra delen - LIV. Den svenska fiskerinäringen, af Rudolf Lundberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ganska lönande och afsättningen bekväm, då tyska uppköpare numera hafva
fisksumpfartyg stationerade på många platser kusten uppefter, ända upp till
o
trakten af Grisslehamn. Ångbåtar, särskildt därtill afsedda, öfverföra fångsten
lefvande till Tyskland, hufvudstation Stettin, hvarifrån den föres vidare till
Berlin. Inom Malmöhus län, där detta tiske har mindre omfattning, utgjorde
fångstvärdet år 1895 89,873 kr. mot 46,956 år 1891; i Kristianstads län
ut-gjorde mec/e/fångsten åren 1879—83 (senare uppgifter saknas) 96,705 kilogram,
motsvarande efter nutida pris omkring 90,000 kr.* Vid kusten af Blekinge
finnas betydliga ålfisken, synnerligast vid Listerlandet. Medelfångsten åren
1891—95 har utgjort 130,642 kilogram till medelvärde af 113,739 kr.
Under det goda året 1891 utgjorde fångsten 169,200 kilogram till etl
försäljningsvärde i första hand af 150,608 kr. I södra Kalmar län utgjorde
ålfångsten år 1894 118,183 kilogram i värde å 90 öre 106,365 kr. Från norra
Kalmar län saknas uppgifter. Äfven i Östergötlands skärgård drifves ålliske, som
är ganska lönande. Enligt uppgift i Konungens befallningshafvandes
femårsberättelse 1885—90 beräknades, att ensamt inom Gryts socken ål försäljes till en
O
summa af »minst 40,000 kr.». Alfisket med ryssjor slutar norrut i trakten af
Arkö, linnes ej i Södermanlands skärgård, men på enstaka punkter i Stockholms
län, hufvudsakligast i trakten af Grisslehamn, där detta fiske har sin
nordgräns. Al linnes visserligen nordligare vid kusten, men är ej föremål för
betydligare liske.
Ett fiske af ej ringa betydelse är det laxfiske i öppna sjön, som
bedrif-ves hufvudsakligen af skåningar och blekingar dels med flytande laxrefvar,
dels och numera öfvervägande med laxdrifgarn. Detta fiske eger rum såväl
utanför hemkusten som äfven kring Bornholm och på senare åren (af
blekingar) in emot tyska kusten, kring Gotland och kusten uppåt, ända till
Stockholms skärgård. Dessa längre utfärder hafva möjliggjorts, sedan fiskarena
utbytt de gamla öppna båtarna af blekingstyp (s. k. vrakekor) mot däckade
båtar af bornholmstyp, försedda med kabyss och eldstad, väl hehöfliga under
hösten (Oktober December) och våren (Mars), då detta fiske eger rum. Del
har varit vanligt, att båt och garn sålts i Tyskland till pris mellan 1,400 och
1,800 riksmark för båt med 50 laxgarn. År 1895 såldes 19 båtar till
Tyskland, 1892 26 stycken. År 1893 fiskades där af 110 båtlag för 80,500 kr.,
1894 af 128 båtlag för 79,000 kr. och 1895 af 148 båtlag för 36,000 kr.
Om laxfisket vid hemkusten kring Bornholm och nedåt skånska kusten
af blekingska fiskare under senaste åren torde följande sammanställning gifva
begrepp.
* År 1870, da det var ett ovanligt godt alfiske i Kristianstads län, utgjorde fangsten 170,377
kilogram — 20,020 lisp., till ett värde efter dätida pris af 138,(520 kr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
