- Project Runeberg -  Allmänna konst- och industriutställningen i Stockholm 1897. Officiel berättelse /
1024

(1899-1900) [MARC] With: Ludvig Looström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Industriafdelningen med tillhörande grupper - Andra delen - LIV. Den svenska fiskerinäringen, af Rudolf Lundberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sker lisket de tider, då strömmingen närmar sig kusten tor leken, hvilket
inträffar dels på våren (April, Maj till början af Juni), dels på eftersommaren
och hösten (Augusti, September, Oktober). I södra Östersjön leker största
delen sill om hösten, och höstsillfisket är af öfvervägande betydelse. I norra
Östersjön är däremot hufvudleken på våren och inträffar allt senare, så att man
i Bottenhafvet har lekströmming midt i sommaren. Drifgarnsfisket drifves ej
efter lekströmming utan hufvudsakligen efter den sill, som ströfvar omkring
i öppna sjön efter föda. I vissa trakter, hufvudsakligen i Bråviken, på
Ivan-holmsfjärden samt i Kalmar län m. 11. platser i Stockholms skärgård drifves
sedan gamla tider isnotfiske efter strömming. I norra delen af samma
skärgård tages vintertiden stor strömming (sill) med nät under isen. I Norrland,
särskildt södra delen, hafva under senare åren ett slags mycket djupa
ströin-mingsgarn (s. k. »storskötar») införts och i vissa trakter utträngt notfisket.
På vissa platser i Vesterbotten fångas strömming i ett slags stora ryssjor. I
öfrigt utöfvas strömmings- ocb sillfisket vid våra östersjökuster på af ålder
brukligt sätt. Någon fullständig statistik öfver östersjösill- och
strömmingsfisket finnes icke, men om denna fisk icke vid ostkusten uppträder i så stora
massor som i Bohus län, fiskas dock vid våra långsträckta östersjökuster
sammanlagdi en betydande mängd strömming, så att värdet af detta fiske
stiger till betydande belopp.* Sill eller strömming ingår såsom en väsentlig
del i mellersta och norra Sveriges invånares matordning. Från Blekinge
exporterades förr åtskillig saltad sill äfven till Tyskland, men numera är den
genom bohuslänska och skotska sillen utestängd från tyska marknaden.
Finsk strömming, särskildt från Åland, införes dock fortfarande hit, såsom i
gamla tider. Nutidens förbättrade samfärdsel bar möjliggjort strömmingens
försäljning i färskt tillstånd i stigande mängd äfven vid norrlandskusten,
hvarest all strömming, som ej förbrukades för egen räkning, förut måste
saltas. Enligt en för många år tillbaka gjord beräkning afsattes från mellersta
delen af Stockholms skärgård under ett år färsk strömming till Stockholm
fölen summa af omkring 200,000 kr. Utom den vanliga saltningen, som sker i
74-tunnor (s. k. fjerdingar), beredes af denna fisk en för Sverige egendomlig
vara, s. k. »surströmming», hvilken är salt strömming, som får undergå ett
slags jäsningsprocess, och utgör, trots sin högst obehagliga lukt, en af
kännare mycket omtyckt rätt, som ätes dels spieken, dels stekt. Det är
hufvudsakligen inom Vesternorrlands och Gefleborgs län, som denna beredning är
bruklig ocb i sydligare delen af landet känner man ej till densamma.

* Exempelvis må anföras följande uppgifter från Vesternorrlands lån åren 1892—9(5:

1892 1898 1894 1895 1890
28,702 24,277 85,088 85,500 89,229
210,075 200,000 227,807 202,800 228,805

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Sep 22 20:21:44 2018 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/akisoff/1066.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free