Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första föreläsningen - 2. Historisk bakgrund. Puritanerne i England och Amerika på 1600-talet. — Roger Williams. — Samvetsfrihetens grundsats vinner seger efter hundraåriga strider. — Boston. Jonathan Mayhew och Amerikas blifvande unitarier. — Den amerikanska unitarismens gryning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
grundläggandet af staden Providence i Rhode Island
sökte genomföra sin store tanke, och 1663 faststäldes
som lag för denna koloni, att »ingen skulle på något
sätt ofredas, straffas, besväras eller ställas till ansvar
för något slags meningsskiljaktighet i religiösa saker,,
som icke störde koloniens borgerliga ordning, utan
skulle tvärt om alla och en hvar för everldliga tider
ega och tillgodonjuta fullständig och oförkränkt
tankefrihet i religiösa angelägenheter». Detta var det första
stöd för samvetsfriheten i Amerika, som hade sitt fäste
i lag; det sista och starkaste utgöres af första
tilläggs-artikeln till det nordamerikanska statsförbundets
konstitution, som antogs 1791 och bl. a. stadgar:
»Kongressen skall ej kunna upprätta en statsreligion eller
hindra det fria utöfvandet af en religion.» Mellan dessa
vårdmärken sträcker sig en mer än hundraårig kedja
af strider för den religiösa frihetens sak, under hvilka
förnuftet långsamt reste sig ur sin gamla förnedring.
Puritanernes sträfva sinnen, småningom mildrade
i umgänget med den jungfruliga naturen, på samma
gång de öfvades i att bryta hinder, öppnades mer och
mer för nya intryck, åtföljda af tvifvel på mycket som
länge fått gälla för orubblig sanning. Redan innan
ett århundrade förflutit sedan den första puritanskaran
landstigit på Massachusetts’ kuster spordes
obenägenhet mot åtskilliga förnuftsvidriga kyrkoläror inom flero
församlingar i Nya England. Man fordrade, att bibeln
sjelf och icke presten skulle vara skiljedomare i de
religiösa tvisterna, dess egna läror, icke presternes
utläggningar af dem, borde utgöra rättesnöret för menniskornas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
