Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skljedom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hvad som för det i fråga varande syftemålet
i allmänhet blifvit gjordt, har varit att
inflicka en skijedomsbestämmelse i traktater, som
skola afslutas eller redan blifvit afslutade
angående andra frågor.
I denna riktning har i synnerhet signor
Mancini varit mycket värksam. Tjenande sig
af det förhållandet, att, medan han var
Italiens utrikesminister, ett stort antal traktater
skulle afslutas mellan Italien och andra land,
inflickade han i nästan alla dessa traktater, till
antalet 19, en bestämmelse om skiljedom.
Exempel på dylika fördrag äro
handelstraktaterna mellan Italien och England 1883,
Sverge-Norge och Spanien genom ett tillägg
1887, samt England och Grekland 1886.
Enligt de båda först nämda öfverenskommelserna
skola alla tvister om rätta tolkningen och
tillämpandet af traktaterna afgöras genom
skiljedom, så snart det visat sig fruktlöst att komma
till en vänskaplig uppgörelse. I den engelsk—grekiska
traktaten bestämmes närmare, att
alla tvister, som direkt eller indirekt i
anledning af denna traktat kunna uppkomma
mellan kontrahenterna, skola, om de icke genom
vänskaplig öfverenskommelse kunna bilöggas,
alltid hänskjutas till en skiljenämd. För båda
fallen gäller, att parterna först välja ett lika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
