Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fältet vidgas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Likasom till den kort förut (14 till 19
juli) äfvenledes i London sammanträdande
andra världsfredskongressen — fredsföreningarnas
centralförsamling — anslöto sig ett stort
antal inflytelserike män af skilda nationaliteter
till detta internationella lagstiftaremöte. Men
då bland deltagarne i den först nämda konferensen,
världsfredskongressen, ganska många voro
riksdagsmän från de olika landen, så voro alla
(med några få undantag), som deltogo i det
mellanfolkliga riksdagsmannamötet, ledamöter
af någon riksförsamling.
Denna andra »interparlamentariska
konferens» i London 1890 räknade dubbelt så
inånga deltagare som den första i Paris 1889
— riksdagsmän från Belgien, Danmark,
England, Frankrike, Holland, Italien, Norge,
Spanien, Sverge, Tyskland, Ungern, Österrike.
Därjämte hade öfver 1,000 andre folkrepresentanter,
som voro förhindrade att deltaga i mötet,
skriftligen tillkännagifvit sin anslutning.
Bland dem märktes Gladstone, Clemenceau och
tyska riksdagens vicepresident Baumbach
äfvensom Crispi och Andrassy samt tre franske
ministrar. I särskilda adresser uttryckte 94
italienske senatorer och deputerade samt 31
medlemmar af spanska cortes sina sympatier
för kongressens arbete.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
