Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Landshöfdingetiden (1852-1855)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ridderskapet och adeln framställning om anläggning af
jernväg från den eller de kuststäder inom Malmöhus
län, som kunglig majestät ansåge dertill mest
lämpliga, till tjenligt ställe vid Vetterns södra
strand. Denna motion jemte en karta öfver belägenheten
och de föreslagna jernvägssträckningarna lät jag
trycka till utdelning på riddarhuset, likasom äfven
till andra personer, hvilka kunde vara för frågan
lifvade. Jag lät äfven till sakens befordrande införa
en och annan artikel i de mest lästa tidningarna och
tillskref slutligen vår mest populäre statistiske
författare, biskop Agardh, med anhållan att han
ville i skrift söka verka för frågans lyckliga
lösning. Agardh villfor väl icke min begäran,
men svarade mig dock på ett sätt, som kunde vara
smickrande för min fåfänga. Han yttrar nämligen,
"att han med största nöje genomläst motionen, hvilken
särskildt intresserade honom såsom skåning, men att
han sannerligen ingenting visste att tillägga, och
att det vore alldeles öfverflödigt, om han skulle
vilja uppträda efter en så väl utförd framställning".
I de tre ofrälse stånden väcktes samtidigt ej mindre
än sju korta motioner i ungefär enahanda syftning som
den af mig mera fullständigt afgifna. Med ett ord,
frågan förbereddes så klokt som möjligt.
Först den 7 september afgaf statsutskottet i tvänne
särskilda betänkanden sina utlåtanden rörande
jernvägarne. I det första betänkandet afstyrktes
bifall till den af kunglig majestät föreslagna linien
Göteborg–Stockholm; i det senare drabbades alla
motioner rörande skånska banor af enahanda öde. Jag
hade förgäfves inom utskottet kämpat för en motsatt
utgång. Det var derför af synnerlig vigt att låta
betänkandet åtföljas af en väl motiverad reservation,
för att om möjligt verka på riksstånden, då frågan
der förekom.
Jag uppsatte en sådan. Men innan densamma befordrades
till tryckning, ansåg jag mig, till följd af det
spända förhållande, hvari jag blifvit försatt till
konungen, hvilken icke enskildt sett mig på mera
än sex månader, böra försöka att få derom tala med
högstdensamme. Jag reste följaktligen en söndagsmorgon
ut till Haga, hvarest hans majestät för tillfället
vistades. Vid min begäran om företräde svarade mig
spetsigt den tjenstgörande kammarherren – densamme
som under januari månad flere
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
