Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. Landshöfdingetiden (1858-1865)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hösten skulle dit återkomma med hertiginnan och de
unga prinsarne.
Från Malmö stälde prinsen kosan till Helsingborg, dit
jag en timme senare begaf mig, och der äfven konungen
på natten inträffade. Påföljande dag besökte de båda
bröderna Fredrik VII på Skodsborg. Den 23 och 24 hölls
landtbruksmöte i Helsingborg, som bevistades af ett
stort antal af konung Karl inbjudna adliga danska
godsegare. Den 25 besåg konungen Höganäs, hvarest
en festlig middag för honom var anordnad. Derunder
frågade han leende, hvarför jag aldrig velat bjuda
honom på en så rolig tillställning, som den jag
nyligen anordnat för prins Oskar. Jag svarade, att,
on hans majestät ville gifva sig tillräcklig tid och
på förhand dertill utsätta dagen, skulle det vara mig
en ära likasom ett synnerligt nöje att efterkomma
denna hans önskan, men att till morgondagen, då de
båda grannkonungarne skulle hos mig sammanträffa,
vore sådant icke möjligt. Inseende riktigheten
häraf, bad dock konungen, att jag åtminstone ville
vid detta tillfälle inbjuda den af högstdensamme
år 1848 mycket utmärkta fröken Ida Hjelmstjerna. Så
skedde äfven, och då de båda konungarne den 26 juli
inträdde till min hustru, var den lyckliga fröken
Hjelmstjerna tillstädes och fick vid den för öfrigt
gående frukosten, utförd af konung Karl, sin plats
vid det mindre bord, som var anordnadt för de kungliga
personerna och min hustru. Sinnesstämningen var äfven
nu ganska glad, och efter ett par timmar afreste
det höga herrskapet till Bäckaskog. Dessförinnan
sade mig konung Fredrik VII: "Min gode vän, jag
kommer åter den 29 dennes. Må jag då också spisa hos
dem." Svaret kunde icke vara tvifvelaktigt, och jag
frågade endast, huruvida hans majestät, likasom nu,
önskade en gående frukost, eller om han föredroge en
sittande middag? Utan betänkande svarade konungen:
"Jag tror, vi taga sittande middag." Derefter träffade
min hustru sina anordningar; och vi hade på utsatt
dag en middag i ordning, fullt värdig våra höga
gäster, och till hvilken, jemte dem och deras talrika
omgifning, så många af länets framstående personer
voro inbjudna, som utrymmet medgaf. De tal, som vid
denna middag vexlades, och de öfriga tilldragelser,
som dervid egde rum, af hvilka skyldig grannlagenhet
ålägger mig att förbigå en del, voro så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
