Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X. Landshöfdingetiden (1869-1874)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvartill jag med hustru och dotter äfven blefvo räknade,
afslutade raden af dessa högtidligheter.
Efteråret företedde ingenting
anmärkningsvärdt. Likasom kronprinsen af Danmark
under vintern företagit åtskilliga Stockholmsresor,
gjorde efter bröllopet den svenska konungafamiljen ett
och annat besök i Danmark, hvarvid vi understundom
fingo den glädjen att i residenset på en kort stund
bjuda några förfriskningar, men utan att någon längre
vistelse der ifrågakom. För öfrigt tillbragte vi,
kortare utflykter undantagna, sommaren i lugn och
stillhet på Rönneholm och hösten i Malmö.
Jag hade efter fylda 65 år småningom dragit
mig tillbaka från det offentliga eller rättare
det parlamentariska lifvet och deltog således
hvarken i de lagtima eller den urtima riksdag,
som år 1871 sammankallades för lösningen af
landtförsvarsfrågan. I min tjenstebefattning behöfde
jag ej vidtaga några nya, genomgripande åtgärder. Allt
var der förut temligen väl ordnadt, och sedan
rörelsen bland frälsebönderna upphört, gick länets
förvaltning sin jemna och lugna gång. En mer än vanlig
uppmärksamhet åstadkom emellertid äfven i Skåne 1870
års krig mellan Tyskland och Frankrike, emedan under
dess lopp icke mindre än 83 nordtyska handelsfartyg,
alla innehafvande mer och mindre dyrbara laster, i
förlitande på Sveriges neutralitet tagit sin tillflykt
till Malmö och Landskrona hamnar. Till upprätthållande
af denna neutralitet egde vi dock icke ett enda
krigsfartyg i Öresund och i städerna inga garnisoner,
om man undantager ett artilleribatteri i Landskrona
[1]. Då dertill kom, att preussiska regeringen bildat
ett förklädt kapareväsende medelst uppmaning till
alla sjömän och skeppare att ställa sig och sina
fartyg till fäderneslandets förfogande, ansåg jag det
icke omöjligt, att den franska krigsflottan skulle,
i vedergällningsväg, kunna vilja såsom god pris
bemäktiga sig dessa fartyg och deras laddningar,
utan att vi för den svenska ärans upprätthållande
kunde, annorlunda än genom en simpel protest,
sätta oss deremot. Dessa åsigter utvecklade jag
fullständigt i en enskild skrifvelse af den 31 juli
till utrikesministern grefve Wachtmeister, för den
händelse han skulle finna lämpligt underställa desamma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
