Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X. Landshöfdingetiden (1869-1874)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vintern 1871-72 var, ehuru ej lika rik på
glada tillställningar som den föregående, likväl
ganska munter. Jag hade allt ifrån mottagandet af
styresmannabefattningen inom Malmöhus län ansett, att
landshöfdingehuset borde vara en sammanhållningspunkt
för stadens och provinsens sällskapslif. Derför
sökte min hustru och jag att vid alla våra större
bjudningar föra tillhopa aktade personer ur olika
samhällsklasser, för att så mycket som möjligt
utplåna den forna stränga ståndsskilnaden. Jag mottog
åldermannabefattningen inom det urgamla Knutsgillet
och stormästareskapet inom Malmö amaranterloge samt
bibehöll begge dessa uppdrag, så länge jag qvarstod
i tjenst. Knutsgillets högtidsdag firades vanligen
den 1 december, Amarantens den 28 januari, begge
med stor bal i den ovanligt vackra festvåningen på
rådhuset. Vid dessa tillfällen, synnerligen det
senare, kommo många af de kringboende godsegarna
med deras familjer tillstädes och blefvo då alltid
inbjudna till de baler min hustru och jag de begge
nästföljande dagarne, 2 december och 29 januari, gåfvo
i residenset. Detta var det enklaste och naturligaste
sättet att visa artighet mot landtborna, helst
det skulle hafva varit omöjligt att, med undantag
af vissa särskilda tillfällen, såsom t. ex. vår
dotters bröllop, utsända bjudningsbref öfver hela
länet. Vanligen och så länge husarregementets
yngre officerare icke så allmänt som på senare
tider trädt i gifte, anordnade de många herrarne
en ytterligare danstillställning den 30 januari,
så att ungdomen kunde tre dagar å rad få roa sig,
och då voro vanligen de främmande gästerna inbjudna
på middagsmåltider, en del i residenset, andra
inom öfriga enskilda kretsar. Detta var den så
kallade karnevalstiden, under hvilken flere unga,
hyggliga danska officerare ej sällan infunno sig i
Malmö. Landtborna kommo då vanligen in till staden
med sina fyrspann och qvarstannade der flere dagar. På
dansörer var aldrig brist i anseende till den i Malmö
varande ridskolan, som vintertiden besöktes af en
mängd unga rytteriofficerare.
Det var dock egentligen de första 12 till 13 åren
af min landshöfdingetid, som denna karnevalsperiod
var lifvad. Sedermera hafva förhållandena mer och
mer förändrats. De årliga riksdagarne draga numera
en stor del af godsegareklassen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
