Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En riksdagsbondes anteckningar I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
isoleringsprincipen, hvilken icke kan hålla stånd,
hvarken inför det allmänna eller enskilda sunda
omdömet. Härom har jag ofta och oförbehållsamt
yttrat mig, emedan både allmänheten och allmogens
valmän icke böra lemnas i okunnighet om de motiv,
som ej sällan inverka på ombudens handlingssätt. Den
uppmärksamhet, som icke helt och hållet egnades
åt kröningshögtidligheten och thy åtföljande
lysande festiviteter, vändes nu till finanserna
och bankens bekymmersamma ställning, till hvilkas
upphjelpande åtskilliga anstalter, deribland silfvers
deponerande i Hamburg, nu vidtogos, och hvilka
synts medföra önskad fördel. Anslagsfordringar
biföllos i mängd; reformfrågan upptog mycken
tid, särdeles i bondeståndet, och likväl blefvo
riksdagsförhandlingarna afslutade på vida kortare
tid än vanligt.
Efter denna riksdag inkallades jag af konung Oscar
i februari 1846 till ledamot af den då tillförordnade
representationskomitén, hvars misslyckade arbete
vållades af dess sammansättning, som utgjordes af
5 liberala samt 9 motståndare till någon verklig
reform. De senare gingo ganska slugt tillväga, så
att, ehuru samfälda valprincipen ändtligen kom till
stånd, de öfriga bestämmelserna, särdeles angående
första kammaren och det så kallade strecket mellan
de medelbart och de direkt väljande, helt och hållet
förderfvade alltsammans. De förra åter voro: professor
Wingqvist, herr Schartau, samt förre talmännen
Hans Jansson och Anders Eriksson, jemte mig. Ehuru
smärtsamt än resultatet föreföll, var dock detta
samarbete för mig upplysande, dels emedan jag dervid
inhemtade större erfarenhet om de högre klassernas
tankegång och ställning till det allmänna, dels
förkofrade mina politiska insigter genom det dagliga
umgänget med så värdiga och kunniga ståndskamrater.
Vid 1848 års riksdag befunnos verldshändelserna hafva
tagit den riktning, att regeringen fann sig föranlåten
afgifva eget representationsförslag af den 1 maj
samma år, vida mera liberalt än det förutnämda och
de öfriga som derefter framkommit, men hvilket endast
af borgareståndet till hvilande antogs. Bondeståndet
laborerade dels med det så kallade Gudmundssonska,
dels med det från Örebro utgångna, utan att kunna
till fullo förena sig om någotdera. Förkastandet af
den kongl. propositionen utgjorde, enligt min åsigt,
ett stort fel, ty om bondeståndet från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
