Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En riksdagsbondes anteckningar I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sjukdom återställas, dels en inskränktare
maktfullkomlighet än den, som nu lemnades; men
höjelsen för en kraftigare styrelse och den synbara
obenägenheten för en ytterligare interims-regering
förde till det resultat, som erhölls. Högst olika
åsigter i detta ämne hade förut offentligen yttrats,
både af konseljledamöter och andra inflytelserika
personer, men nu gick frågan igenom med den
lätthet, som hade ingenting dervid varit att
erinra. Behandlingen deraf i konstitutionsutskottet
var ock oformlig och nära nog revolterande, ty
under en enda session genomdrefs ärendet, 2:ne dagar
medgafvos till det vidlyftiga memorialets uppsättande
och justering, samt en dag eller rättare natt till
reservationers författande och afgifvande.
Frågan om religionsfriheten behandlades, som mig
syntes, inom bondeståndet med nog stor lojhet. Under
de allmänna sammanträdena var jag frånvarande och
vid öfverläggningen inom ståndet ganska illamående,
så att jag endast förmådde antyda nödvändigheten af
eftertanke och ihärdighet för att få saken så afgjord,
att hvarken samvetstvång eller fanatism blefve
rådande. Förut hade jag yttrat mig för antagandet af
en Norges nära liknande dissenterlag, samt med grefve
Creutz deltagit i en deputation till konungen om en
sorgfällig lösning af denna nationalangelägenhet.
Frågan om qvinnans myndighet rönte nu, liksom förra
gången, ståndets bifall. Endast Lekberg från Örebro
län ville hafva det tillägg, som herr Adlercreutz
sedermera begagnade och framstälde, nämligen anmälan
för domstol, hvilket det oefterrättliga lagutskottet
antog, men bondeståndet förkastade, ehuru detsamma
sedermera i förstärkt lagutskott fastställdes.
Den sedermera stånden medgifna rättighet till
gemensamma öfverläggningar, närmar oss visserligen,
ehuru måhända småningom, till det mål, som bör sökas;
men att dessa, så länge beslut tillika ej kunna få
tagas, icke bära någon synnerlig frukt, det har redan
visat sig, emedan de hittills egentligen utgjort
öfningstillfällen för de talträngda, och endast för
vissa ämnen blifvit med benägenhet omfattade.
Af vida större vigt och inflytande är utvidgningen
af städernas valrätt, hvilken bör utjemna
klassfördelningen, tillfredsställa de förr uteslutna
och förena intressena till gemensamma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
