- Project Runeberg -  Minnen från Carl XIV:s, Oscar I:s och Carl XV:s dagar /
II:348

(1884-1885) [MARC] [MARC] Author: Carl Fredrik Akrell, Samuel Gustaf von Troil, Per Sahlström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En riksdagsbondes anteckningar II.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

stadsmajors karakter och nordstjerneorden, var ett
ständigt föremål för de öfrigas gyckel för hans högst
ringa utvecklade begrepps- och talförmåga. Verkets
tjenstemän voro kända för kunskaper och erfarenhet,
så att fullmäktige kunde med all beqvämlighet
sköta deras kall, helst som sammanträdena skedde
blott en dag i veckan, utom vid nyåret, då allmän
inventering och granskning egde rum. Honorariet
utgjorde den tiden 1,000 Rdr Rgd jemte värdet af
40 skålp. vaxljus, hvilket syntes vara tillräcklig
ersättning för de på stället boende, men icke
öfverflödig för ledamöterna af bondeståndet, som
hade skyldighet att vara närvarande minst 9 månader
af året. Härpå blef dock jag icke den mest lidande,
emedan jag under sommartiden kunde tillbringa 4 dagar
hemma hvarje vecka samt lika länge hvarannan vecka
vintertiden. Min tjenstgöring här varade 4 1/2 år
eller till medlet af 1844 års riksdag, då en intrig,
anstiftad af Bengt Gudmundsson, samt erfarenheten af
den skadliga verkan, som de täta resorna medförde för
min helsa, vållade, att jag utan missnöje skildes
derifrån. Bankofullmäktiges ställning och aflöning
var enahanda, blott med den skilnad, att de kunde
förskaffa sig ökad inkomst genom kommissioner i
låneväg, som före den tiden opåtaldt och i stort
bedrefs af talman Longberg samt Erik Eriksson från
Dalarne, och det med en framgång, som senare skulle
anstått Ola Månsson, allenast att han icke missräknat
sig om tiden, då yrket utan klander kunde utöfvas.

En händelse under denna riksdag, som jag ännu påminner
mig och som förorsakade ej ringa uppmärksamhet,
var den af bondeståndet nära mangrant företagna
resan till Vaxholm. Efter i den lilla staden intagen
middag besöktes fästningen, der vi funno den då ännu
illustre och populäre statsfången från 1838 med fru
och dotter inqvarterad i 2:ne små och mörka rum, eller
rättare kyffen, hvaröfver en och annan af oss yttrade
anmärkningar, som ansågos obehöriga, och hvarefter
rörligheten hos befäl och garnison ökades derhän, att
man skulle kunnat tro, det vår mening varit att befria
honom. Telegrafen kom i rörelse och blef än lifligare,
då en af våra kamrater företog sig att lyfta ett och
annat lavetthjul ur dess nedsjunkna belägenhet och
bereda det bättre plats. Missnöjet surrade omkring
oss, fästningsfångarnes hvalf stängdes, och föga tror
jag det fattats till vårt utjagande,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:58:26 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/akrell/0542.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free