Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I trollens våld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fagrare än skog och sjö, åker och äng, syntes dock
bruden herr Anders. Hennes hår flöt tungt och rikt
som rött guld över hennes skuldror, flöt vidare
som en het, levande, glänsande mantel ned mot
kjortelfållen. Hennes hud var vit och mjäll utan
skrynklor. Ögonen djupa och svartnande blå under en
lent buktande ögonfrans.
Trots den sida och vida dräkten var hon till växten
som skogens unga, raka bok, och hennes fötter sjöngo
en ljuvlig färdevisa, som skulle räcka livets långa
dag. Sjungande fötter, händer som goda välsignelser,
och en stämma leende av lycka, hade Anna Rosensparre,
herr Anders Stigssons.
När hon trädde in i frustugan på Nääs, förspordes
ett sällsamt prassel och buller under golvet,
som om vättarna hållit rådslag, hur de nu skulle
förfara, ty alltfort voro de hämndlystet gramse på
Nääsfruarna. Men de funno snart, att fru Anna var
som ett växande blomster, full av ljuvlig doft och
vederkvickelse, och de skulle akta och vakta hennes
hus.
Trollen däremot ville just draga till sig det som
vänast och blidast var, och de likade fru Annas röda
gullhår och skimmervita skinn, hennes lätta små fötter
och glada händer hade de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
