Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I trollens våld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
läppar, hände det ock, att de utspydde stygga grodor.
– – – – – – – – – – – – – –
Alltfort är fru Anna försvunnen, och tjänarna, som
uppbådas för att hjälpa med letandet, mena skrämda,
att den, som förgåtts på trollhögen, skall aldrig
mera komma för människoögon. Där det onda är herre,
båtar varken goda råd eller handkraft.
Så drog herr Anders allena och dyster till sinnes
in i fäderneborgen besannande det ord han hört från
barnsben, att döden ej blåser i lur för sig. Fyra
moderlösa barn gräto bitterligen, och han hade
föga tröst att bjuda dem, ty ruvade han beständigt
över Annas sällsamma försvinnande. Hade hon dött
i sotsäng, skulle det synts honom lättare att bära
förlusten. Nu fick han icke ens hedra henne med ett
härligt och stort gravöl. Och herr Anders’ fåfänga
sörjde i djupet av hans hjärta.
Aldrig, menade herr Anders, skulle han ånyo draga
giljarekläder på och sadla sin gångare för att rida
i friareärenden. Aldrig skulle han sätta husfru
på knät. Ingen mjuk kvinnohand skulle hädanefter
luska hans hår, och hans bädd skulle i trånadens långa
nätter förgäves kalla på älskog. Men aldrig är dess
bättre för bedrövade hjärtan en stängd port, vars nyckel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
