Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I trollens våld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tallrikar, silkessömmade hyenden och blommerade
bänkedynor.
I den däjliga juni, själv lik en ung brud, skulle
högtiden äga rum, och man hade nu kommit till
lördagen, då bruden förväntades med sitt följe av
ett fyrtiotal karmar. Herr Anders skulle rida henne
till mötes ute på fältet; hans sinne var ljust av
framtidstro, och vredgat sköt han bort hågkomsten
av den syn han haft tre torsdagsnätter å rad. Synen
förföljde honom envist också vid dager ljusa, men
den, som håller glädjen i famnen, värnar sig lätt för
villor och spöken. Det var nämligen fru Annas vålnad,
som stått framför hans säng, och han hade hört henne
bedja honom att taga henne upp till sig allenast
en timme för hanegäll, så skulle hennes själ få
frid. Herr Anders hade hårdnackat vänt sig mot väggen
och ej låtsats höra, ty väl hade han saknat fru Anna
en lång tid, men nu ville han ej mera veta av henne.
I gryningen hade hon försvunnit, men hennes bittra
gråt, vilken dock ej förnummits som ljud, endast
som stum, hjärtslitande klagan, lämnade ej med henne
kammaren, förrän herr Anders fått in hundarna, ett
ystert skällande koppel, som förnöjde honom storligen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
