- Project Runeberg -  Utkast om äktenskapets nöjen /
47

(1787) [MARC] Author: Emanuel Swedenborg Translator: Christian Johansén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tilläggning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ren bro!löpets Söner, Matth. 9: 15. Marc. 2: 19. och
nu Änglar, Guds Söner och Upflåndclfens fö 11 er. At
der, til at tcga til akts, betyder, at fårbindas
medHer-iten, och at der til at inga i bröllopet,- betyder, at
antagas i Himmelen af Herren , är klart af deffa ord:
Himlarne Rike är likt ev nunnifko ■ konung fom gjorde
Bröllop åt Jin Son, och utfdtide tjenare »ch i 11 bod til
Bröllopet. Matth. 22: I til 14> Himlarnas Rike dr likt
Tio Juni fi ur, fom gingo ut Brudgummen til möte, af
hvilka fem ingingo beredde i Bröllopet. Math. 25: I
lf-at Herren här pekar pä fig fjelf är klart af 13 verfen,
där det heter : vaker och heder, ty J veten icke dag
och fitmd pd hvilken mennifkonts Son varder kommandes.
Såfoiri ock utaf Uppenbnrtlfe-Boken , Tiden til
Lammets Bröllop har kommit, och hans hußru hafver tilredt
Jtg, falige äro de fom äro kallade til Lammets Bröllops
Nattvard. Cap. 19: 7, 19. N. 41. De Amore Cotijugiali,

Då Författaren til förenämde Afhandling, klarligen
be-vift, at vår Herre och milda Frälfare ej mente , med det
til Saduceerne gifna fvaret, något naturligt åktenfkap,
titan endaft andeligt åktenfkap, emedan han talade det
Gu-domcliga Språket, fom fkalderne än i dag plåga
följa,nemligen at uttrycka fig, genom Liknelfer, Analogier, eller få
kallade Correfpondancer, och då til följe deraf, ej makars
förening i himmelen varder nekad, utan blott gifves
til-kanna, at den himmeUka föreningen emellan Gud och
men-nifkan, måfte taga des början hår i verlden, med mindre en
fådan förening, fortfarande i himmelen, federmera fkall
ä-ga rum, efter der tages icke til äkta, eller varder någon
bortgift, det är få mycket fagt, det himmelfka äktenfkapet
måfte hkr i verlden hafva tagit des begynnelfe; ty följer,
at deffe Herrans ord, aldeles icke tjena til bevis emot
Författaren. Men–-låtom ofs följa på fporen den fanna Na.

t|irén och den lefvande känflan ; uphöja de icke fintöft,til
förfvar för et himmelfkt äktenlkap, fom blir en
Guda-ikänk för dygden, och en evig förluft för laften ? Har väl
någon enda äkta maka gifvits, fom med des andra hälft
varit, likafom til fjälen förenad, hvilken icke, då en af dem
dödt, under fin känbara och fmärtande miftning, funnit en
färdeles trtSft, uti den tankan, at åter få råka fin ur tiden
flydda vän i det andra lifvet, och der åtmötas, der
omfamnas % Detta »r *n Canning lika åldrig intil naturen fjelf3

hvas»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Dec 18 11:54:16 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/aktenskap/0051.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free