- Project Runeberg -  Äktenskapets etik och hygien /
154

[MARC] Author: Sylvanus Stall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tolvte kapitlet. Viktiga frågor rörande släktets fortplantning.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

denna gång beslöt jag att använda samma medel som
förra gången, men då jag skulle sätta beslutet i verket,
svek mig modet. Mitt liv hade intet värde för mig
själv, men för mitt levande och för mitt ännu ofödda
barns skull önskade jag leva ännu någon tid. Slutligen
lyckades jag övervinna mig själv och beslutade göra
mitt bästa för att vara mitt ofödda barn till nytta,
fastän dess tillvaro föreföll mig både motbjudande och
onaturlig. Jag var emellertid fullt övertygad om att
det barn, jag skulle föda, komme att både djupt och
för alltid bliva påverkat av mitt själs- och
kroppstillstånd. På sätt och vis kände jag mig försonad med
min hårda lott och ganska nöjd och undergiven.
Barnet bleve naturligtvis sådant, som jag hade skäl att
vänta. På intet sätt kunde jag fylla dess rättmätiga
krav på livet. Huru skulle jag för övrigt kunna det?

Ej långt efter barnets födelse framställde min man
åter sina krav på min kropp, och helt och hållet mot
min vilja blev jag på nytt i välsignat tillstånd. Icke
heller nu vågade jag befria mig från mitt foster, emedan
det hela föreföll mig så motbjudande, grymt och
onaturligt. Jag beslutade därför att ännu en gång göra
mitt bästa för det väntade barnet. Dock förmådde
jag aldrig med glädje välkomna detsamma, men jag
ville försöka att tåligt finna mig i dess tillvaro.

Efter detta barns födelse kände jag det omöjligt att
låta ännu flera dela vår fattigdom och utstå de
lidanden, som åtfölja en för alla ovälkommen tillvaro. Jag
ville hellre dö och på så sätt göra slut på både liv och
moderskap. Min man hade för längesedan upphört att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:59:22 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aktethyg/0156.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free