Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Adertonde kapitlet. Fosterlivets inflytande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
någonting, av vad man sade. Då satte jag mig i sinnet,
att mitt barn skulle få lätt att förstå och sysselsatte
mig städse med dessa tankar under den livligaste
förhoppning att ernå ett gynnsamt resultat. Jag hade
nämligen hört, att detta låg inom gränserna för det
möjliga, och i det ser verkligen ut, som om jag hade
lyckats.»
Ett flertal exempel på vanställande födelsemärken
äro meddelade i medicinska arbeten, men det är inte
rådligt, att alltför mycket sysselsätta tankarna med
detta ämne. Blott ett par exempel. Doktor Napheys
berättar om en hustru till en bagare, att hon under de
första månaderna av sin grossess skötte brödboden.
Knappast någon dag förflöt, utan att en gosse med
dubbel tumme kom in i boden och köpte ett bröd.
Slanten, varmed han betalade brödet, höll han mellan
tummen och pekfingret. Efter tre månader lämnade
hon boden, men gossens missbildning hade gjort ett
så livligt intryck på henne, att hon ej alls blev
förvånad över att hennes eget barn ägde samma lyte.
Med kirurgisk hjälp fick barnet sin övertaliga tumme
borttagen.
Helt nyss hörde jag berättas om en moder, som födde
till världen ett barn, vilket ägde blott en hand. Den
andra handen saknade det, som om en amputation
skett mellan handleden och armbågen. Den enda
förklaring, som modern kunde finna härtill, var att
en svåger, som fått sin hand amputerad, bodde hos
dem under de första månaderna av hennes
havandeskap. Fastän hon långt förut var van vid svågerns
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
