- Project Runeberg -  Dikter /
133

(1896) [MARC] Author: Axel Lundegård
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Men barnet gaf sig hän. Jag vet det, kära!
Du smekte icke mig för vinnings skull.

Vid alla helgon! När en kvinna gycklar .
med ömma känslor — jag bedrages ej.

Men så slår hjärtat ej, om själen hycklar!

En sådan blick har lögnen aldrig! Nej!

Hur skön hon var! En kärlekens gudinna,
som stigit, strålande, ur skummig våg!

Var hon måhända den ledsagarinna,
jag i min barndoms dröm så ofta såg?

Hvem vet sitt öde? Lifvets makter rycka
i dolda trådar. Kort är hvilans stund!
Måhända slöt jag då min lefnads lycka
i mina armar för en kort sekund.

Hur skön hon var i afskedsstundens smärta!
Tre gånger hade dagen redan grytt
och solen sett mig tryckt till hennes hjärta,
då lifvets äflan dref mig bort på nytt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:00:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aldikter/0137.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free