Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
inte läst hans böcker kanske? Är jag dummare än
andra människor? Nej, jag vill hoppas det. Men
hvad som står i de där böckerna, det kan jag rakt
inte begripa. Det är precis, som det går till i lifvet,
och som man ser alla dagar. Inte vill människor
läsa så’nt. De vill läsa något pikant, något spännande.
HILMA.
Gunnar skrifver så bra. Och han är en riktig
talang. Det säger alla, som förstår det.
FRU TOLLIN.
Ja, det tycker du det. Men det tycker inte
allmänheten. Och det begriper jag mycket väl. Ska’
jag läsa en bok, så ska’ det vara något, som man
kan skratta eller gråta åt, så att man blir rörd
åtminstone, eller rädd för, hur det ska’ gå.
Någonting om kungar och grefvar eller åtminstone om
röfvare. Det har jag sagt honom hundra gånger. Och
han vet det själf. Och ändå håller han på, som
han gör. (Går fram till skrifbordet). Hvad heter den här
boken, han håller på med nu?
HILMA.
»Storgubbar.»
FRU TOLLIN.
»Storgubbar»! Hvem tusan, hade jag så när
sagt, bryr sig om några storgubbar? Nej. »Den
gömda skatten» eller »Rosor och Törnen» eller
»Kungens favorit». Se det, kunde något vara. Sig gör
han olycklig och dig också! — Tror du inte, jag
såg på dig, att du hade gråtit, när jag kom?
HILMA.
Ja, kära mamma, det var så att —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
